Lagen säger

Ordföranden för “Svenska kommittén mot antisemitism” (en kommitté jag aldrig hört talas om men icke desto mindre ett lovvärt syfte), Willy Silberstein, har skrivit en debatt-artikel i Svenska dagbladet.

Jag vet, likaväl som åtminstone nästan alla som försökt få in en debattartikel i en tidning, att det inte räcker med att vara saklig eftersom det inte är lika roligt som något som är osakligt i tidningarnas ögon. Alltså får man tänja lite på gränsen eller komma med något roligt, udda eller liknande för att kunna komma in. Jag inser att Willy Silberstein säkert gjort detta eller att han kanske inte satt rubriken men nu står det ändå som det står och det förtjänas att bemötas.

Rubriken är t.ex. “Antisemitismen slår ut i full blom” vilket väl ändå måste vara djupt felaktig bild eftersom det handlar om Sverige. Jag säger inte att det inte förekommer antisemitism i Sverige, jag VET att det förekommer antisemitism i Sverige men att säga att den slår ut i full blom markerar i princip att det inte kunde vara värre. Jag kan inte tänka mig att det klimat gällande rasism gentemot judar som finns i Sverige skulle vara det värsta tänkbara. Det är inte bara en orättvis beskrivning utan även något som förminskar betydligt värre saker som skett på samma tema. (F.ö. tycker jag inte det är en bra metafor eftersom “slår ut i full blom” får mig att associera till någonting positivt.)

Själva innehållet i artikeln har både bra och dåliga saker. Ett intressant stycke:

Hur tunn kan fernissa bli? Hur vass knivsegg balanserar vi på?

När Israels regering drar på sig världens fördömande aktiveras antisemitismen, den slår ut i full blom. Den finns nog ständigt där, under ytan. Men i mindre dramatiska tider är det färre som vågar säga något. Samtidigt som det är självklart med legitim kritik av Israel utan att det blir antisemitism.

Jag tycker till att börja med inte att det handlar om fernissa i Sveriges fall. Det insinuerar att under allting ligger antisemitism. Uppriktigt sagt tycker jag inte att det gör det, inte överallt! Kanske hos vissa men inte överallt med bara en tunn fernissa över, vissa försöker inte ens dölja sin antisemitism!

Meningen “Samtidigt som det är självklart med legitim kritik av Israel utan att det blir antisemitism.” är också talande. För det första blir den logiska slutsatsen att det är självklart med kritik mot Israel. Är det författaren som är kritisk mot Israel, det hade i sådana fall varit intressant att få veta vari den kritiken bestod, men det kanske inte passade ämnet. Vidare säger meningen att legitim kritik av Israel inte behöver vara antisemitism. Hur ser det ut med kritik av staten Israels agerande som inte är legitim, är det automatiskt antisemitism?

Jag tycker att många i den svenska debatten har väldigt svårt att hålla isär antisemitism och kritik mot Israels agerande och Israels regering. Jag är oerhört kritisk mot staten Israels agerande på väldigt väldigt många punkter. Att de som styr Israel är judar har inget med saken att göra för min del. Möjligtvis gör det att de rättfärdigar sina handlingar på andra sätt än t.ex. svenska regeringen rättfärdigar sina (där jag tror att en majoritet är ateister) men handlingarna kan man kritisera likväl. (F.ö. är jag väldigt kritisk mot den svenska regeringen också, ägnar betydligt mer tid och kraft åt att vara kritisk mot den.)

Jag tror att om Israels regering och alla vänner till Israels regering ägnade betydligt mindre kraft åt att prata om antisemitism på olika ställen och inte nästan automatiskt betraktade kritik som antisemitism så skulle det gagna alla parter. Jag inser att det är svårt att skilja på angrepp av olika orsaker när man är van att bli angripen och anser sig utsatt (säkert med rätta) för olika sorters rasism. Jag tror ändå det skulle gagna alla.

Bättre vore om istället Sverige och människor i Sverige oavsett om de betraktar sig som judar, rollspelare, miljöpartister, muslimer eller hedningar tog tag i och bekämpade rasism tillsammans. Inte bara antisemitism men definitivt antisemitism!

För övrigt tror jag alla också skulle vara betjänta att inse att alla möjliga handlingar kan basera sig i antisemitism. Även handlingar som att fördöma Israels olagliga båt-kapningar. Det betyder inte att handlingarna är antisemitiska utan troligen att den som vi pratar om i detta fall är antisemit. Att avgöra om personen är antisemit bör man inte göra baserat på handlingar som inte är antisemitiska. Samma handling kan utföras av någon med helt andra bevekelsegrunder som inte alls är antisemit.

Att ta reda på om någon är antisemit eller inte bör man alltså göra med hjälp av handlingar som är antisemtiska. Det kan då handla om:

• Att mena att judar är mindre värda för att de är judar.
• Att propagera för att alla judar borde utrotas.
• Att säga att judar är smutsiga eller giriga.

Och liknande. Man får då inte glömma att det finns handlingar som kan vara oerhört kritiska till judar och judendom som inte är antisemtiska, t.ex.:

• Att mena att judendomen är en dålig religion.
• Att propagera för att judendomen inte är sann.
• Att rita nid-porträtt av den judiska guden (så länge de inte anspelar på nid-porträtt av judar).
• Att kritisera Israels regering.
• Att kritisera Israels opposition.
• Att hävda att Israel inte har någon rätt att existera.
• Att säga att Israel är en ond stat.

Allt detta kan vara fel i sak (och är det många gånger). Det kan dessutom vara osmakligt eller otrevligt men utgör inte antisemitism, även om antisemiter troligtvis ägnar sig åt ovanstående också. Några liknelser kan vara på sin plats:

• Bara för att man kritiserar katolska kyrkan så menar man ju inte att alla katoliker är mindre värda och genetiskt underlägsna.
• Att mena att det inte finns någon Allah och propagera för det gör en ju inte till hatare av alla muslimer.
• Kritik av det hinduiska kast-systemet gör ju inte att man anser alla indier mindre värda.
• Även om man anser att Indien inte borde existera utan sprängas så är det ju faktiskt inte säkert att man anser att alla indier är elaka kommunister som äter barn till frukost.

Min uppfattning är att många som gillar Israels nuvarande politik försöker måla ut väldigt mycket som inte är antisemitism som just antisemitism för att tysta deras åsikter. Ett helt sjukt exempel är t.ex. den sionistiske judiske domaren från Sydafrika som gjorde rapporten om Gaza-rkiget, som upprepade gånger har kallats antisemit, vilket är helt sjukt.

Detta kom ganska långt från artikeln och jag har ingen aning om hur Willy Silberstein står i dessa frågor (de framgår inte av artikeln vilket ju är helt i sin ordning). Vad jag däremot vet är att Willy Silberstein (medvetet?) missförstår Veronica Palm (S) för det hon skrev och tolkade det i sin värsta betydelse. Det kan finnas poänger med det men jag tycker Willy missar att göra de poängerna. (Poängerna skulle kunna handla om att en politiker riskerar att underblåsa antisemitism i samhället exempelvis.)

Istället gör han en poäng av uttalandet och säger att det är antisemitiskt. Det kanske det är, jag kan inte riktigt bedöma det, vad jag däremot kan bedöma är att Willy Silbersteins insinuation att antisemitism skulle kunna utföras genom att “kollektivt skuldbelägga en viss grupp.” är fel. Givetvis kan en grupp skuldbeläggas utan att man ser rasistiskt på den. Jag kan anse att svenskarna som kollektiv ska skuldbeläggas för någonting utan att mena att svenska är underlägsna och dåliga människor. Jag kan tvärtemot tycka att svenskar är jättebra men ändå bär skulden för någonting.

Det jag (genom Willy Silbersteins artikel) uppfattar att Torbjörn Tännsjö försöker göra är att visa på ett sätt att minska islamafobi och antisemitism (som jag inte uppfattar som samma sak fast mot olika grupper, det är enklare att ha en fobi än att vara rasist). Att peka på ett sätt för människor att minska någonting dåligt betyder ju inte att de är ansvariga för det dåliga om de inte försöker minska det. Det är väl ändå de som gör någonting dåligt som är ansvariga, tror jag både jag, Willy och Torbjörn är ense om.

Att Torbjörn “öppnar för antisemitiska reaktioner” tycker jag dock inte hör till saken, över huvud taget. Antisemiter kan ta (och tar) vad som helst till intäckning för att bedriva sin smutsiga agenda. Att någon som säger någonting som inte är antisemitiska därmed “öppnar för antisemitiska reaktioner” har inget med saken att göra. I sådana fall skulle ju varje form av kritik där en jude eventuellt skulle kunna vara ansvarig på något sätt möjlighet att bidra till just antisemitism. Den inställningen tror jag i sig själv skulle bidra till betydligt mer antisemitism.

Antisemitism är ett stort problem men jag tycker många pratar om det på ett alldeles för vårdslöst sätt, nästan som om det vore vilken anklagelse som helst.

Det finns oerhört mycket att säga om Israel-Palestina-konflikten och inte minst om Ship to Gaza. Jag har sagt lite på twitter och tänker desto mer. Många andra har sagt mycket bra, kanske återkommer jag till det. Nu tänkte jag dock främst lyfta fram en aspekt som jag tycker alltför sällan tydliggörs.

Att någon är dum betyder inte att det är fritt fram för alla att vara dumma.

Många försöker rättfärdiga Israels attack på olika sätt. Det kan vara allt från förintelsen i Nazi-Tyskland och den palestinska motståndskampen till Irans förmodade kärnvapenambitioner. “Måste man inte se Isarels agerande mot bakgrund av x..?”

Svaret är: Nej, det måste man inte. (Man måste över huvud taget väldigt lite.)

På samma sätt kan det finnas tusentals verkligt motiverande anledningar för en palestinsk självmordsbombare, flera av dem säkert legitima skäl att vara rejält förbannad.

Jag struntar högaktningsfullt i hur elaka eller hur korkade regimen i Iran är när det handlar om staten Israel agerat rätt eller fel vid bordningen av Ship to Gaza. Jag tror uppriktigt sagt inte ens att Israels agerande skulle vara möjligt att rättfärdiga om man tog in och vägde hur mycket skuld var och en hade och räknade av skulderna mot varandra på något sätt.

Poängen är dock att så kan man inte göra i ett vettigt samhälle. Bara för att någon annan stal något från dig får du inte stjäla något från en tredje. Faktum är att du inte ens får stjäla från det som stal ifrån dig om du inte tar tillbaka precis det personen tog från dig. Lika lite kan människor som betraktas som tillhörande det palestinska folket göras ansvarigt för vad några människor som också betraktas som tillhörande samma folk gör. De som gör sakerna ska också hållas ansvariga.

Varje demokratiskt samhälle måste väl ändå ha som grundprincip att var och en ansvarig för sina gärningar?

Dessutom gäller att även om någon annan begår ett brott så får du inte göra det också. Brott får inte begås helt enkelt. På samma sätt ser det utom man går till internationell rätt.

Israel bröt mot internationell rätt, det är otvetydigt. Dessutom lät Israels militär kidnappa människor från internationellt vatten, ta ifrån människor med diplomatisk immunitet deras pass, stjäla egendom från människor och andra stater och inte minst troligtvis mörda människor.

Jag skiter i detta fall om Netanyahu blev misshandlad och våldtagen som liten (vilket jag inte har någon aning om och inte är intresserad av heller). Han får ändå inte göra vad som helst. Att människor varit brottsoffer ger dem inte rätt att begå brott.

Vad som också är rimligt är att människor får ta konsekvensen av sina handlingar. Att Israel helt verkar skita i diplomatisk immunitet gör dock inte att det är rätt att skita i diplomatiska immunitet, så det är tveksamt om det blir några konsekvenser…

För ett tag sedan var det en artikel i DN om att rika körde smutsigare bilar. Det ser dåligt ut på Lidingö och i Danderyd och Vellinge. Det är ju intressant att konstatera att det inte är frågan om man har råd eller inte som avgör om man köper miljöbil, någonting som går stick i stäv med den alltför ofta hävdade uppfattningen att det är fattiga som inte har råd men ändå är tvungna att köra som om de fick ekonomiska möjligheter (läs sänkt bensinpris) skulle ta mer ansvar för miljön. (Vilket ju i sig är extremt ologiskt.)

I artikeln så kommenterar Bil Sweden (bilbranschens organisation) det hela med att för att få de rika att köpa miljöbil (utöver den Porsche de naturligtvis verkar ha i garaget också) så ska man göra som i Norge och befria dem från skatter, avgifter och ge dem gratis parkering och gratis el.

Så de som har störst ekonomisk möjlighet att använda sig av miljöbil ska slippa skatter och avgifter och sedan få resurser från dessa (av de själva inte inbetalade) skatterna och avgifterna i form av gratis nyttigheter för att de kanske ska köpa en miljöbil? En miljöbil som ändå är sämre för klimatet än att åka kollektivt? Detta för att ta en del av allas vårt ansvar för att vi ska kunna fortsätta leva på den här planeten?

Jag tror inte “de rika” (vilket i sig är en konstig beteckning på en ganska disparat samling människor) är så jävla åpna som det kan låta på Bil Sweden utan att Bil Sweden försöker ta tillfället i akt att förbättra för bilåkande och bilägande i största allmänhet på bekostnad av klimatet med argumentation att man vill rädda just det man därmed lobbar för att förstöra.

Är “de rika” så jävla åpna som Bil Sweden tror är vi illa ute.

ps:
Inser efter att “åpen” markeras rött av min rättstavning att det kanske inte förstås av hela Sverige och hänvisar därför hit.

Ibland när jag är ute och möter människor och diskuterar upphovsrätt tycker jag att jag påträffar en felaktig uppfattning. Framför allt gäller detta när jag träffar representanter för upphovsrättsinnehavare. (Jag påträffar många felaktiga uppfattningar när jag möter förespråkare för andra saker också men det handlar inte det här inlägget om.)

Uppfattningen är lite tillspetsat att upphovsrätten är av gud given till upphovsmannen och om en politiker (eller någon annan) vill diskutera detaljer så görs automatiskt inskränkningar i upphovsmannens mänskliga rättigheter. Det första är närmast löjligt men det sista är värt att titta närmare på. Artikel 27 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Artikel 27
1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

Jag kan börja med att konstatera att deklarationen innehåller väldigt mycket bra som på inte är helt förverkligat ännu. Det hindrar förstås inte att artikel 27 måste gälla och respekteras. Artikeln säger alltså att alla har rätt att delta fritt i det kulturella livet samt att alla har rätt skydd för vissa rättigheter som härrör den konst personen gjort.

Med utgångspunkt i detta så kan man alltså absolut säga att någon form av det vi har och kallar upphovsrätt är en mänsklig rättighet, däremot inte att nuvarande svensk lagstiftning är en mänsklig rättighet att få behålla precis som den är. (Det skulle f.ö. strida mot väldigt många övriga paragrafer, inte minst:

Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

och exempelvis artikel 8, 11, 12,  19 och 21. Artikel 12 och 21 förtjänas särskilt att citeras:

Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Det finns alltså enligt 21 utrymme för att folket ska kunna styra över de lagar som gäller dem, vilket väl rimligtvis innefattar upphovsrättslagen, samt även rätt till integritet i enlighet med 12.

Något skydd för upphovsmän är alltså en mänsklig rättighet men inte ett som äventyrar exempelvis 12, 21 och 30. Upphovsrätten är därmed inte en mänsklig rättighet.

Varför ska man då värna upphovsrätten?

Jo, inte för att den är av gud given utan för att det är en praktiskt lösning på ett viktigt problem, nämligen hur de som skapar icke-fysiska saker (eller rättare där de som skapar icke-fysiska saker som ofta manifesteras genom fysiska föremål exempelvis ett notblad) ska kunna vinna något på detta skapande. När det gäller fysiska föremål så finns äganderätten men den är inte särskilt relevant här eftersom själva ägandet av notbladet inte är relevant om någon kopierar notbladet och inte heller om det visar sig att det var någon annan än konstnären som råkade äga notbladet.

För att åstadkomma detta så har vi upphovsrätt och det är ett i grunden väldigt bra verktyg för sitt ändamål.

Det gäller dock att inte missa att det är just ett verktyg, det är inte upphovsrätten i sig som är skyddsvärd utan det man hoppas den kan åstadkomma. Alltså är det rimligt att ständigt se om man inte, precis som alla andra verktyg i ett samhälle, kan få resultatet på ett bättre och effektivare sätt.

Världen skulle se väldigt annorlunda ut om inte människorna genom historien hade utvecklat sina verktyg.

Att tro på den fullkomliga upphovsrätten är alltså inte bara naivt utan även anti-demokratiskt och utvecklingsfientligt.

Jag har inte själv något enhetligt bättre förslag på verktyg men vi måste diskutera en framtida utveckling utan att hamna i ett hysteriskt försvarande av en viss årsmodell och en viss typ av verktyg.

Ju mer jag tänker på det ju mer uppenbart blir det att Svetigedemokraterna är väldigt osvenska. Nu ska det tillggas att det per definition inte är fel att vara osvensk, men har man den typ av wannabe-rasistisk och (falsk) svensk-nationalistisk retorik som Sverigedemokraterna tillägnat sig så är det anmärkningsvärt!

Sverigedemokraterna är osvenska för att:
• de är konservativa och gillar inte det moderna. Svenskar däremot är om man jämför internationellt väldigt öppna för förändringar och ligger i framkanten på många sätt
• de är konservativ-normativa och lägger sig i hur folk vill leva sina liv, exempelvis HBT-personer. Svenskar däremot, generellt, tycker folk får sköta sig själva så länge de inte stör andra.
• de är intoleranta. Svenskar generellt är däremot toleranta människor.
• de tycker inte om jämställdhet, åtminstone om det gäller att svenskar ska vara mer jämställda, andra har de många åsikter om. Svenskar generellt däremot är positivt inställda till jämställdhet.

Den svenska framgången består inte av att stänga in sig och blicka bakåt utan att jobba på och se framåt och våga ligga i framkant.

Sverigedemokraterna har oväntat mycket gemensamt med konstiga utländska religiösa regimer i sitt bakåtsträvande.

Fyll gärna på med fler punkter kring Sverigedemokraternas osvenskhet!

– Skrivet på min iPhone

Fick idag i min riksdagspost ett paket “Islamafobil” från Sveriges antidiskrimineringsbyråer. Rolig och informativt initiativ!

– Skrivet på min iPhone

Post- och Telestyrelsen har beslutat att .se måste införa förhandscensur av .se-domäner. Det ska inte längre vara möjligt att registrera .se-domännamn med bokstavskombinationen “b-a-n-k” i.

Binero webbhotell har startat en namninsamling mot detta som jag skrivit under. Vidare har jag och Bineros VD Anders Aleborg en debattartikel inne i Aftonbladet idag.

Helt hysteriskt dåligt är det, att de ens kan få för sig att införa censur, särskilt när det är ett slag i luften och det dessutom inte ens skett något sådant missbruk som de vill och felaktigt tror att de kan stoppa med förslaget… Vi får väl se vad som händer!

UPPDATERING:

PTS har nu ändrat sig och fallit till föga för påtryckningarna! Skönt att saker kan gå åt rätt håll!!

…på hur man gör när man ska anmäla att man är hemma för vård av sjukt barn när man är studerande.

Ändå är det försäkringskassan som tar hand om alla anmälningar om vård av sjukt barn förutom till just studerande. Det borde rimligen vara så att de som myndighet kunde uppfylla sitt upplysningsansvar och hjälpa studenter som har barn som är sjuka rätt. (Rätt är i detta fall till CSN.)

Istället är de totalt oförstående och säger att det inte går att få ut någon ersättning (vilket är direkt fel). Hysteriskt dåligt.

…kom så debatten om studieavgifter för svenska studenter när regeringen presenterat sitt förslag på studieavgifter för utländska dito. De som menade att studieavgifter för svenska studenter inte är nästa steg får nog fundera ett steg till.

DNs ledarsida går ut hårt och menar att vi måste ta debatten om “social utjämning och utbildningskvalitet”, dvs studieavgifter för svenska studenter. Att högskolevärlden debatterat social utjämning, breddad rekrytering (dvs att inte bara medelklassbarn ska gå på högskolan vilket ju är en viktig del av social utjämning) och kvaliteten på utbildningarna i stort sett konstant de senaste åren måste ha gått DNs ledarsida förbi. Men DNs ledarsida har väl helt enkelt inte så bra koll på högskolevärlden…

Låt mig först skriva att jag inte träffat någon som tycker att låga anmälningsavgifter för studenter utanför EES-området är relativt okontroversiella. Det är inte där skiljelinjerna går.

Istället är det när DNs ledare börjar de låtsat logiska krumsprången på väg mot studieavgifter för svenska studenter som det går riktigt fel. Vi får veta att grundskolan hade en utjämnande effekt när den infördes, men att den sociala utjämningen därefter stannat av. Om skribenten menar att utbildning efter grundskolan inte ger något eller att grundskolan bara hade effekt när den infördes går inte att utläsa men det spelar mindre roll eftersom det blir lika fel hur som.

Enligt DN är sambandet mellan ett lands BNP och andelen på högskolor starkare än sambandet mellan avgiftsfrihet i högskolan och andelen på högskolor. Resonemanget är dock fullständigt irrelevant av flera orsaker. För det första för att det faktiskt inte har någonting att göra med social utjämning att göra eftersom det inte framgår vilka det är som går på högskolan. Framför allt är det dock problematiskt eftersom det inte går att få in fler studenter i högskolan än det finns platser för, oavsett hur avgiftsfritt det är.

Man kanske får fler sökande till en avgiftsfri plats men det kan faktiskt inte gå fler studenter på en avgiftsfri plats än på en plats belagd med studieavgift… Vad som däremot är högst tänkbart är att länder med högre BNP faktiskt ordnar fler högskoleplatser, och därmed får sambandet sin naturliga förklaring.

Nu ser dock inte DNs ledarsida detta uppenbara sammanhang utan börjar istället prata om att avgifterna bara är en mindre del i kostnaden för att studera, den inkomst man mister på att inte jobba är större. Problemet är bara att det är två helt olika saker. Studieavgiften är någonting man måste betala medan arbetsinkomsten man “mister” inte är någonting man blir av med, trots DNs ordval, utan någonting man kanske kunde ha fått men nu mer säkert inte får.

Man kan också fråga sig om någonting (studieavgifter) blir bra bara för att det är en mindre kostnad än någonting annat (som inte är en kostnad). Jag kan tänka mig oerhört många saker som kostar mindre än andra saker (där dessutom båda är kostnader!) som ändå inte är bra!

Den totala kostnaden (alltså summan av kostnaden och icke-kostnaden) måste enligt DN även ställas i relation till det studier ger. Detta måste uppstår dock bara om man som DN har behov av att försöka rättfärdiga att inrätta studieavgifter på högskolan. Annars kan man i ett fritt samhälle som vårt göra som man vill.

Att det förekommer höga studieavgifter i USA (de är ganska varierande men kan vara väldans höga) kan tydligen motiveras på just det sättet, att avkastningen på studier är hög eftersom löneskillnaderna i USA är stora och skatterna är någorlunda låga. Hur dessa höga avgifter, stora löneskillnader och låga skatter skulle kunna bidra till social utjämning skriver dock inte DN. Faktum är att det finns överväldigande vetenskapliga belägg för att höga avgifter, stora löneskillnader och låga skatter inte bidrar till social utjämning utan snarare motsatsen. Men nu var ju inte DNs ledarsidas kontakt med akademin så god heller.

När vi sedan pratar om svensk utbildningspolitik så menar DN att det mest utmärkande är den tydliga kopplingen mellan avgifter och storleken på högskolans resurser. Det är lustigt att DN hittar en tydlig koppling mellan något som inte finns (avgifter på svenska universitet och högskolor) och något som finns (högskolans resurser). För det är ingen framtid de pratar om utan något som finns. Tydligt.

Som avslutning börjar DN med att (felaktigt) anta att det inte går att ge tillräckliga resurser till högskolan och ställer sedan två saker mot varandra som inte står mot varandra, nämligen avgiftsfrihet och utbildningar av hög kvalitet, och ber att vi ska välja. Jag väljer båda och är nöjd med det.

För att lindra de hårda orden om avgifter så påpekar ledaren att “Om avgifter kombineras med generösare studielån behöver de inte avskräcka studenter från hem utan studietradition.”. Varifrån de fått detta faktum kan man ju fundera på. Inte är det baserat på vetenskap i varje fall eftersom det är visat att studenter från hem utan studietradition undviker att ta studielån. Just lånen avskräcker. Att effekten skulle bli mindre med väldigt mycket högre lån betvivlar jag.

Som slutord uppmanar DNs ledare oss att föra en debatt om avgifter “som kraft för utjämning av sociala skillnader”. Snacka om att leva i en flummig nyliberal dröm.

För ett par dagar sedan åkte jag som vanligt över Göta Älv-bron i Göteborg på väg hem från stationen (egentligen Riksdagen i Stockholm).

Döm om min förvåning när jag på ett av kontorshusen såg texten “Solidaritet” med stora bokstäver. Jag blev helt paff, trodde inte längre folk använde det ordet. Jag blev samtidigt väldigt nyfiken på vem som satt upp skylten!

Efter någon sekund upptäckte jag dock att jag måste ha jobbat för mycket och sovit för lite: Egentligen stod det “Soliditet” på skylten…

Solidariteten fick ge vika åt soliditeten!

Ganska ironiskt tänkte jag genast, och ganska typiskt. Fast egentligen undrar jag om det verkligen är så illa som vi ofta tror? Jag tror inte Reinfeldt lyckats förstöra allt ännu, i den mån det nu alls är upp till politiker att göra sådant.

Dags att fortsätta jobba för ett bättre samhälle!!

– Skrivet på min iPhone

Jag har, som de av er som inte har slängt bort min rss-ström märkt, inte skrivit på ett tag. Nu har jag iaf kommit igång och installerat ett blogg-program på min iPhone som jag skriver ifrån just nu. Kanske kommer det att få mig att skriva mer!

– Skrivet på min iPhone

I söndags var det val till EU-parlamentet. Ett par intressanta saker:

1. Miljöpartiet de Grönas framgång

2. Piratpariets framgång

3. Valdeltagandet

4. Konstruktionen av valet över hela EU och hur parlamentet förväntas fungera

Jag börjar såklart med mitt eget parti Miljöpartiet de Grönas framgång. Över 11% nationellt, större än sossarna i Stockholms Stad, 15,35% i Göteborg (och tredje största) och lite mer okända att vi faktiskt fick nästan 30% i Majorna i Göteborg (en av Göteborgs stadsdelsnämndsområden med ca 30.000 personer, nästan dubbelt så stort som genomsnittskommunen i Sverige) och blev största parti! Näst största parti blev socialdemokraterna med hälften så många röster som vi…

Tyvärr var valdeltagandet i stort fortfarande extremlågt. Okej att det gick upp men drygt 40% är så dåligt att det knappast kan kallas att folket har bestämt, snarare att några ur folket har bestämt. Jag tror en del av problemet är att människor känner att skillnaden mellan de svenska partierna är för liten (den är iofs betydligt större än vad folk tror många gånger) och att det inte spelar så stor roll eftersom Sveriges röster utgör så liten del av det totala parlamentet.

Tyvärr är det nog sant att människor i Sveriges möjlighet att påverka resultatet är begränsat eftersom även om alla 18 platser Sverige har tillsätts med miljöpartister så finns det ändå 767 platser till som man inte har någon påverkan på. Motargumentet som brukar framhållas är att samma sak gäller inom Sverige, att vi har valkretsar där folk från Småland röstar olika mot folk från Västerbotten. Det är sant. Det finns dock en enorm skillnad. Människor flyttar, har vänner över gränserna och inte minst deltar i samma offentliga debatt. Dessutom känner de samhörighet med varandra och litar på att de andra fattar någorlunda bra beslut. Detsamma kan inte sägas om EU.

Bara en sådan sak som att Berlusconi gång på gång kan bli regeringschef i Italien eller att Spaniens största oppositionsparti (som länge innehaft makten) många gånger hyllar Franco eller för den delen att katolska kyrkan har stort inflytande över politiken i Polen och på Irland är något som gör att många svenskar är helt oförstående inför dessa folks val. Säga vad man vill om Reinfeldt men inte har han samröre med maffian och försöker korrumpera rättsväsendet. Han samarbetar inte heller med partier som hyllar Mussolini.

Allt detta underlättas inte heller av att EU-maskineriet kan ses som en stor svart låda dit man skickar parlamentariker och regering med ett uppdrag och de kommer tillbaka med helt andra beslut, utan att någon vet hur det gick till eller vilka argument som besluten egentligen grundar sig på. Någon möjlighet att ställa någon till ansvar för besluten finns över huvud taget inte vilket väl ändå måste vara grundkravet i en demokrati?

När det istället gäller Piratpartiet så tycker jag det är roligt att de kommit in istället för Junilistan. Frågorna som de driver är viktiga och de har oftast en alldeles utmärkt linje som de i mångt och mycket delar med Miljöpartiet. Problemet är snarare att de inte tycker någonting på så väldigt många andra viktiga områden såsom t.ex. jordens möjlighet till överlevnad.

Till sist förtjänas det att uppmärksammas att Gröna Gruppen ökat i storlek, till stor del för att franska gröna gick fram och gjorde ett väldigt starkt valresultat! (De tyska gröna är sedan gammalt starka.)