Posts or Comments 23 June 2017

Archive for "Riksdagen"



Politik &Riksdagen lage | 29 Jan 2009

Försöker EU-parlamentet styra domstolar?

Det har pratats lite om den s.k. Medina-rapporten på olika bloggar. Jag, Maria Ferm och Carl Schlyter har därför idag gått ut med ett pressmeddelande om vår syn på saken. Jag har dessutom inlämnaten en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (m).

Själva grejen är absurd! Förutom att Medina-rapporten innehåller en hel del riktigt dåliga förslag precis som Carl säger så ska EU-parlamentet ta ställning till och troligen bifalla (finns inga ändringsförslag synliga i dagsläget, även om Gröna Gruppen där Miljöpartiet ingår komme rösta emot hela grejen) texten där det står i punkt 32 och 33:

32.Europaparlamentet är positivt till de olika nationella rättssystemens åtgärder mot webbsidor på Internet som olagligt sprider verk på nätet (t.ex. ”Pirate Bay”).
33.Europaparlamentet önskar att verksamheten på dessa webbsidor ska stoppas av medlemsstaternas rättsliga myndigheter.

Vad man säger är alltså att The Pirate Bay ägnar sig åt olaglig verksamhet (vilket alltså är olagligt) samt att verksamheten ska stoppas av medlemsstaternas rättsliga myndigheter. Givetvis kan man tycka att verksamheten borde upphöra, problemet är att EU-parlamentet faktiskt är ett parlament som är med och stiftar lagarna och då ska man inte också avgöra skuldfrågan i enskilda fall.

The Pirate Bay är inte dömda ännu, faktum är att domstolen snart kommer att ta upp fallet och att då EU-parlamentet lägger sig i och försöker påverka hur domstolen ska besluta är fullständigt rättsvidrigt. Hade Riksdagen gjort samma sak hade det troligen stridit mot grundlagen, Regeringsformen 11:2:

2 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall.

Jag har därför frågat Beatrice Ask vad hon avser göra för att se till att rättsväsendet står självständigt och inte påverkas av politiker. Svar ska komma inom två veckor men kan ju dröja tyvärr…

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 29 Jan 2009

IPRED på Näringsutskottet idag

Idag hade vi ytterligare information om IPRED/sanktionsdirektivet (egentligen det lagförslag som regeringen har lagt fram med anledning av sanktionsdirektivet), fast inte öppet som förra gången utan bara på det vanliga sammanträdet med Näringsutskottet.

Idag var det istället Post och Telestyrelsen som kom och informerade mer om det tekniska. För en gångs skull kändes det som om föredragande hade koll! Post och Telestyrelsens representanter gick på ett föredömligt sätt kort igenom lite av grunderna för det tekniska kring propositionen.

Det framgick tydligt att regeringens förslag inte är förankrat i verkligheten, åtminstone inte om man tänkt sig att den faktiskt ska tillämpas.

Har tyvärr inte jättemycket tid att skriva nu men i korthet framgick det i varje fall att det kommer bli väldigt dyrt om det ska ha någon effekt samt att det övriga brottsbekämpande arbetet kommer ta rejält stryk genom att mer och mer kommer gömmas. Förutom då att förslaget urholkar rättssäkerheten.

Utskottets ordförande Karin Pilsäter gjorde ett tappert försök att dementera en del uppgifter genom att fråga sig var någonstans i propositionen de stod. Problemet var förstås att de inte stod i propositionen utan att det handlade om KONSEKVENSER av propositionen. Det framgick i varje fall tydligt att myndigheter inte borde ha den typer av åsikter om regeringens utmärkta förslag.

Efter informationen såg alla lite tagna ut. Verkar som om åtminstone några i Näringsutskottet kanske börjar förstå vad de faktiskt kommer att rösta om nu, inte för att det kommer att ändra saken tyvärr. När sossarna pressades lite på hur de faktiskt skulle ställa sig när det kom till att rösta ja eller nej till propositionen utan deras små tillägg så framgick det att de var ganska obekväma men ju var tvungna att erkänna att de i slutändan skulle rösta med alliansregeringen för deras proposition rent, dvs utan sina egna förslag.

Hela saken känns rätt farsartad där hänsyn inte tas till hur det ser ut och konsekvenserna inte är tillräckligt utredda och ingen som helst åtgärd (enligt Statssekreterare Magnus Graner på Justitiedepartementet) har tagits för att se till att de hemska händelserna i Danmark upprepar sig i Sverige…

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 20 Jan 2009

Riksdagsutfrågning om IPRED

Idag hade riksdagens näringsutskott en offentlig utfrågning om regeringens proposition om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. (Även kallat sanktionsdirektivet eller IPRED-lagen eller liknande.)

Jag var Miljöpartiets representant på tillställningen som var mycket intressant på många sätt. Först hade Magnus Graner, statssekreterare på Justitiedepartementet, Jan Rosén, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet, Fredrik Ingblad, kammaråklagare och Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen, varsinna föredragningar och sedan öppnades det upp för frågor från närvarande politiker från näringsutskottet.

Kanske återkommer jag till ämnet men så här ganska snart efteråt var i varje fall följande väldigt slående:

1. Det var fyra vita, svenska män som pratade.

2. Alla stödde propositionen utom möjligtvis Datainspektionen som hade varit emot förut men nu var för. Något oklart varför.

3. Jan Rosén lät mycket mer som en politiker än som en professor när han pratade om hur det borde vara och staplade värderingar om hur rättssystemet borde se ut och vilka principer som borde gälla. Detta ägnade han mycket tid istället för att prata om rättsläget på området vilket hade varit klargörande och intressant.

4. Jag uppfattade kammaråklagaren som att sättet att avgöra om en viss abonnent verkligen har begått ett intrång eller inte är husrannsakan. Den civilrättsliga motsvarigheten är intrångsundersökning vilken också ska kunna tillämpas i de fall vi pratar om (dessutom lägre beviskrav än husrannsakan). Kammaråklagaren menade att det var upphovsrättsorganisationernas sak att bedöma när det skulle kunna behövas intrångsundersökning. Kontentan blir alltså att om en upphovsrättsorganisation har en skärmdump där det ip-nummer du haft vid en viss tid förekommer så blir det i princip husrannsakan. Oavsett om du är skyldig till intrånget eller inte.

5. Datainspektionen var inbjudna att prata om integriteten i samband med detta men ansågs sig inte kunna prata om människornas integritet och pratade då istället om annat. (Vilket resulterade att ingen utgick från den utgångspunkten.)

6. Istället pratade Jan Rosén om att ”integritetsskydd är alltför viktigt för att ropa på”. Det är ju också ett sätt att se på frågan om integritet.

7. Moderaterna i utskottet gjorde gemensam sak med Jan Rosén och pratade om att det inte finns något gratisätande. Enligt moderaterna tydligen inget som är gratis över huvud taget. Det sa de i varje fall rätt ut. Då skulle man ju kunna fråga sig varför det finns ett sådant ord i svenska, måste ju vara helt onödigt eftersom ingenting är gratis! Borde det inte vara förbjudet att använda ordet? Och varför fick vi inte möjlighet att betala för att det fanns (iofs dåligt med men iaf) luft i lokalen? Inte kan väl luft vara gratis, det finns ju inget som är gratis och luft finns väl ändå?

8. Det tråkigaste i sammanhanget var dock att varken Jan Rosén eller Magnus Graner bemödade sig med att svara på de frågor som ställdes om det inte passade dem. (Såsom moderaternas egna tillrättalagda frågor.) I och för sig kan man ju ifrågasätta det rimliga i att förväntas svara på riksdagsledamöters frågor under en offentlig utfrågning i riksdagen dit man är inbjuden och har accepterat att komma för att just svara på frågor men det är ju en annan sak.

9. Jan Rosén nämnde i sitt anförande att ip-adresser ofta byts ut varje minut. Jag blev förvånad eftersom jag inte kände till att så var fallet och ställde en följdfråga till honom om hur ofta det är fallet varpå han svarar att han inte vet men att han hört det. Sedan tar kammaråklagaren ordet och påpekar att det som han förstått det inte är så och då svarar Jan Rosén igen att han menade det precis som kammaråklagaren.

Jag måste ändå få säga att jag tycker det är anmärkningsvärt att en professor i juridik som har kommit till riksdagen för att delta i en offentlig utfrågning i sin framställning framhåller saker som inte stämmer som fakta. Frågan som hänger i luften blir ju hur mycket mer av det han sa som inte alls stämmer och ur vilken utgångspunkt man ska se det för att se det rimliga i att framföra osanna utsagor.

Det är säkert så att det inte alls var meningen från Jan Rosén att göra just detta men då kommer ju frågan varför han pratar om saken och vilka fler saker han inte alls har koll på men pratar om som fakta ändå?

10. Det framkom egentligen inget som helst nytt så det jag pratar om som intressant är just ovanstående nio punkter. (Vilket alltså är anmärkningsvärt i sig själv. Det rimliga vore förstås att frågan blev mer belyst av att ha en utfrågning men den här var tydligen inte rätt organiserad eller genomförd alternativt förstörd av någon.)

Politik &Riksdagen lage | 05 Jan 2009

Mina pengar?

Zimbabwe-dollarVems är egentligen de pengar jag får i arvode för mitt uppdrag som riksdagsledamot? Jag har tidigare pratat om att det inte finns något ”skattebetalarnas pengar” så det är det ju knappast… 🙂

Jag menar nog egentligen att det är mina pengar men jag tycker precis som jag skrivit i en motion att vi riksdagsledamöter får alldeles för mycket i arvode. 54000-någonting i månaden är för mycket. Som en konsekvens av att jag tycker arvodet ska sänkas med typ 12.000 kr så skänker jag även bort 5.000 kr varje månad till en mängd olika saker, typ partiet, läkare utan gränser, vård för papperslösa, amnesty osv. (5.000 kr efter skatt motsvarar ungefär 12.000 innan skatt med min marginalskatt.)

Det lustiga jag kom på var att jag inte alls betraktar dessa pengar som mina. Många människor tycker det är fint att de är så generösa och ger pengar och det tycker jag nog om mig själv också men det känns inte alls som om jag ger av mina pengar. Det känns helt enkelt inte som att de pengarna är mina pengar.

2 zimbabwe-dollarNågot som för övrigt definitivt är mina pengar de två Zimbabwe-dollar som ligger på mitt skrivbord i form av ett tvådollarsmynt som jag hittade när jag flyttstädade. Den 1:a augusti 2008 ökade de Zimbabwiska myndigheterna värdet på mitt mynt 10.000.000.000 gånger. (Billigare än att skapa nya mynt när de genomförde en reform och strök 10 nollor.) Den 12 november samma år kostade dock 1 amerikansk dollar 13.000.000.000.000.000 zimbabwe-dollar och värdet har sjunkit rejält sedan dess… Så man kan iofs ifrågasätta epitetet ”pengar” på mitt mynt!

Personligt &Riksdagen lage | 20 Dec 2008

En röst på Miljöpartiet är en röst på…?

Ja, vad är en röst på Miljöpartiet egentligen?

Enligt vad som skrivs av Rick Falkvinge (pp) och Christian Engström (pp), ordförande respektive vice ordförande i Piratpartiet och två mycket trevliga herrar är en röst på Miljöpartiet ”en röst på mer, starkare och bredare repression”. Visserligen beskrivs mycket riktigt att vi är emot alla idiot-lagar och lagförslag från regeringen gällande FRA, IPRED1, datalagring osv men ändå sägs att i och med att vi har bestämt oss att tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet se till att borgarna förlorar nästa val så är ändå en röst på Miljöpartiet ”en röst på mer, starkare och bredare repression”.

Detta resonemang är tragiskt och ett sätt att slå split i oppositionen mot polisstatslagarna, kanske för att Piratpartiet ska kunna vinna egna poänger.

Det är ju uppenbart för alla att vi i Miljöpartiet är emot de avskyvärda lagarna och lagförslagen. Hur kan man då argumentera för att en röst på oss innebär repression? Jo, eftersom sossarna till stora delar är för idiot-förslagen och vi tänker samarbeta med dem efter valet och eftersom de är större så… Låt mig påpeka att det inte alls är klart vad för politik i alla detaljer en rödgrön regering kommer föra!

Detta är dock inte det värsta med argumentationen. Det sägs att även om vi i Miljöpartiet kan rösta på rätt linje så är en röst på oss en röst på… jaja, ni kommer ihåg. Varför sägs det så? Jo, för att resultatet om s och borgarna är överens ändå blir fel.

Jag håller med om att resultatet riskerar att bli fel om en överväldigande majoritet av folket röstar på partier som har urusla linjer i frågorna, men att det skulle vara ett skäl till att de partier som har bra linjer skulle vara dåliga att rösta på är ju idiotiskt.

Med resultat-logiken blev ju en röst på Piratpartiet i valet 2006 i betydligt högre grad än en röst på Miljöpartiet en röst för repression eftersom dessa röster inte gav något resultat över huvud taget. Faktiskt.

Men om nu Piratpartiet kommer in efter nästa val och ställer ultimatum för att få vara med att alla polisstatslagar ska rivas upp och sedan går med på vad som helst annars, då blir väl resultatet bra? För det första är det viktigt att komma ihåg att vi faktiskt har fått sossarna att göra en överenskommelse med oss om att vi river upp FRA-lagen efter valet. Men när det gäller själva sakfrågan så glömmer Piratpartiet att sannolikheten att de kommer in (tyvärr) är väldigt liten samt att sannolikheten att ett antal partier skulle gå med på deras krav kanske är ännu mindre.

Jag tror att många partier som varit med ett tag resonerar som följer: Att bygga hela regeringsmakten på ett parti man inte har någon koll på är extremt oansvarigt och farligt. Man har ingen aning om de man förhandlar med har mandat från övriga, om diciplinen från ledamöterna är tillräckligt stor så att uppgörelser som görs faktiskt går igenom, om inte ledamöterna börjar hoppa av hit och dit, om det inte blir inre stridigheter osv osv. Erfarenheterna av borgarnas beroende av Ny Demokrati är inte direkt lysande…

Jag är inte säker på att detta resonemang är korrekt, men jag tror att många resonerar så. Med resultat-logiken blir alltså en röst på Piratpartiet en röst på mer, starkare och bredare repression.

Till sist vill jag påminna om att Miljöpartiet till skillnad från Piratpartiet kommer rösta emot IPRED. En röst på Miljöpartiet är trots allt en röst på Miljöpartiet och inget annat.

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 04 Dec 2008

IPRED1 fast ändå inte

Regeringen har nu i ett pressmeddelande meddelat att de tagit beslut om propositionen och skriver lite vad den innehåller. Tyvärr har de inte släppt propositionen ännu så vi kan ju faktiskt inte läsa vad de verkligen vill att riksdagen ska fatta beslut om.

Tyvärr kvarstår själva huvudproblemet, nämligen att skiv- och filmbolag ska kunna gå till domstol och få ut människors personuppgifter efter misstanke om fildelning. Fast det gäller ju förstås inte att man får ut personuppgifter på den man misstänker fildelat utan personuppgifter på den som har ett abonnemang man misstänker att någon använt för att eventuellt fildela.

Det står lite skrivningar där det framgår att regeringen förstår att det är skillnad mellan abonnenten och fildelaren men i själva förslaget verkar det inte innehålla någon egentlig skillnad som återspeglar detta. Tveksamt är också om regeringen verkligen förstår hur fildelningsnätverk fungerar när de pratar om uppladdning och nerladdning. Alla som deltar i ett fildelningsnätverk laddar normalt både upp och ner. Att då tala om att de som bara laddar ner enstaka verk ska vara undantagna blir konstigt

Istället borde regeringen ta och sansa sig lite och faktiskt inse att internet och ny teknik är här för att stanna och att låta de multinationella bolagen trakassera tonåringar kommer inte att ändra på det faktumet.

Gammelmedia rapporterar lydigt.

Här är mer om IPRED.

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 27 Nov 2008

Artister till attack

På fler och fler ställen kan man läsa om artister som går till attack mot motståndet mot IPRED och regeringens förestående proposition i frågan. Jag kan inte säga att jag läst precis allt som alla artister skrivit men det har varit slående för mig att det verkar som många just inte förstått vad det handlar om.

För många artister verkar det handla om att IPRED-förslaget är samma sak som upphovsrätten. Säger man nej till IPRED är man emot alla artister och all upphovsrätt. Säger man ja är man för artisters möjlighet att försörja sig själva. Med denna förenklade syn är det klart att man blir upprörd om någon säger nej till IPRED.

Jag kan lova att hade frågan varit så enkel hade nog de flesta, åtminstone Miljöpartiet de Gröna och jag själv, varit för IPRED. Problemet är att det är INTE det frågan handlar om.

Konkret handlar det om att upphovspersonerna (eller snarare upphovspersonernas skivbolags advokatbyråer) ska gå in i fildelningsnätverk (och därmed själva delta i fildelningen eftersom det normalt sett är ända sättet att få komma in i nätverket) och snoka reda på de ip-adresser som sägs delta i aktiviteten. Sedan ska advokaterna gå till domstol och stämma de internetleverantörer som har hand om nämnda ip-adresser för att få reda på vilken person eller vilket företag som genom ett internetabonnemang har fått tillgång till ip-adressen. Med dessa personuppgifter ska sedan advokatbyråerna gå vidare. De kommer troligen, vilket de gjort i andra länder, skicka hotbrev till innehavarna av abonnemangen där de hotar med att stämma i domstol om de inte snabbt betalar stora summor pengar.

Detta är vad lagen innebär. Den har inget att göra med huruvida det är lagligt eller inte att fildela, för det är redan klart att det är olagligt att fildela upphovsrättsskyddat material man inte har tillstånd från rättighetsinnehavaren att att fildela.

Det kommer med största sannolikhet inte vara möjligt att faktiskt stämma någon privatperson i domstol och få ut några pengar till upphovsrättsinnehavarna eftersom det ju inte går att visa att personen som står för abonnemanget är den som utfört fildelningen. Dels finns det ofta fler än en person i ett hushåll och dels finns det trådlösa nätverk. Många av de trådlösa nätverken är öppna (och fria för vem som helst att använda), men det finns också låsta nätverk låsta med så gammal teknik att det är lätt att knäcka. Dylika nätverk delas regelmässigt ut av stora internetleverantörer i Sverige utan att abonnenterna är medvetna om detta. Sedan finns det dessutom olika varianter där användare organiserat delar med sig av sina trådlösa nätverk till varandra exempelvis FON.

Allt detta gör att för att visa att det är en specifik person som gjort sig skyldig till den olagliga fildelningen så krävs i princip husrannsakan vilket än så länge inte lär gå. Frågan är om det är husrannsakan hos vanliga privatpersoner som är artisternas mål? Jag tror faktiskt inte det.

Lagen kommer troligtvis inte bidra till någon kraftig nedgång i det olagliga fildelandet, åtminstone inte över någon längre tid. Vad som skulle göra detta tror jag är om människor fick reella alternativ. Möjligheten att kunna bidra med pengar till upphovspersonerna samtidigt som man billigt och enkelt fick tillgång till kulturen. Idag är det inlåsningseffekter och överpriser som är industrins svar. Till och med detta har man tvingats till under stort motstånd och under stor vånda.

Tidigare lagar har alltså inte hjälpt. IPRED1 lär inte hjälpa. Om nu IPRED2 kommer färdigförhandlas någon gång lär inte det hjälpa heller. För att kunna förhindra människor att fildela behöver man inrätta en total övervakning av alla aktiviteter på internet och alla människors alla resor och rörelser. En polisstat vad gäller övervakning skulle vara långt värre än Östtyskland och Sovjetunionen kombinerat.

Jag inser att ingen säger sig vilja ha en sådan stat, men det är en sådan stat vi behöver om vi ska förhindra fildelningen.

Alternativet är att se till att människor inte upplever sig behöva syssla med illegal fildelning. Människor i vårt land är väldigt laglydiga och vill också lyda lagarna och vill ge upphovspersonerna ersättning. Men om man inte låter dem göra det och istället trakasserar dem, skickar hotbrev och övervakar hela dera personliga sfär så riskerar man att de inte längre känner att de respekterar upphovsrätten.

Obegriplighet &Personligt &Politik &Riksdagen lage | 19 Nov 2008

Storebror ser mig

kryptoJag måste som riksdagsledamot vara beredd på att bli granskad, och det är bra. Mitt mandat kommer från folket och folket ska ha möjlighet att avgöra om jag sköter mitt jobb som ledamot eller om de vill byta ut mig i nästa val. Det är en viktig förutsättning för demokrati.

Men det kan finnas tillfällen då även en riksdagsledamot vill kryptera sin kommunikation. Det kan till exempel handla om människor som vill skicka information anonymt, därför att de känner sig hotade eller av andra skäl. Därför tittar miljöpartiet på hur privatpersoner ska kunna skicka krypterade mejl till oss, inte minst i tider då FRA kan komma att få möjlighet att avlyssna i princip vilken internettrafik som helst

Till min förvåning upptäcktes dock att riksdagen har en synnerligen underlig säkerhetspolicy som kraftigt försvårar möjligheterna för mig som riksdagsledamot att ta emot helt anonyma mejl. När jag försöker att komma åt en krypterad webbmejl så visar det sig att riksdagens egna servrar krypterar av trafiken och skickar den igen signerad med ett eget krypteringsprotokoll. Riksdagsförvaltningen kan alltså avlyssna kommunikation som jag trott varit helt säker för avlyssning.

Och inte bara det – de informerar inte ens om saken. Jag måste själv ta reda på det genom att inspektera den digitala signaturen. Detta medför dessutom att vi som jobbar på riksdagen riskerar att komma in på krypterade webbplatser som inte är korrekt verifierade (exempelvis i bedrägerisyfte fejkare banksajter) utan att bli varnade av våra webbläsare. Riksdagens ”proxyserver” verifierar gladeligen varenda krypterad webbplats som säker.

Jag är inte paranoid av mig, men detta får mig helt klart att undra. Vad kan riksdagens IT-avdelning rimligen ha för argument för att skapa möjlighet att avlyssna riksdagsledamöternas kommunikation? Och hur i hela friden kan de ha missat hela den debatt om integritet kontra avlyssning som blåst genom Sverige det senaste året?

Politik &Riksdagen lage | 13 Nov 2008

Om IPRED1 från min hemsida!

På min parti-hemsida skriver jag om IPRED1 och sanktionsdirektivet:

Fyra gröna skäl att vara emot IPRED-lagen

1. Förslaget är integritetskränkande. Det sker redan i dag avvägning om personuppgifter ska lämnas ut gentemot integritet. Tanken är man ska ändra detta så att integriteten ska väga så lätt att bolagen kan få ut personuppgifter om abonnenter. Sådana uppgifter möjliggör långtgående övervakning över enskildas aktiviteter på internet, utan att ens ha tillgång till några FRA-metoder.

2. Förslaget riskerar att drabba människor som inte gjort något brottsligt alls. Det är bara de som står för abonnemanget som lämnas ut. Om det alls skett någon olaglig fildelning är det inte säkert att det är den som står för abonnemanget som gjort det. Många har öppna nätverk där vem som helst kan gå in. Oskyldiga kommer att målas ut som brottslingar och kunna komma att stämmas av stora multinationella bolag i domstol där de ska försvara sig mot bolagens horder av advokater.

3. Förslaget är onödigt. Eftersom den som står för abonnemanget inte säkert är den som har fildelat olagligt, om det ens skett, borde det krävas mer än den uppgiften för att ställa någon till svars. I princip borde det genomföras husrannsakan hos dessa oskyldiga människor för att man ska kunna ha någon aning om vem som begått detta mycket ringa brott.

4. Förslaget riskerar få långtgående konsekvenser. Alla de människor som i dagsläget fildelar för att det inte finns något relevant lagligt alternativ riskerar av den mängd polisiära och privatpolisiära åtgärder som föreslås att drivas till att gömma sig på nätet. För att gömma sig krävs det att det finns många att gömma sig bland vilket det också kommer att göra eftersom fildelarna är många. Det innebär att grov organiserad brottslighet och barnpornografi-ligor kommer få stora nätverk av människor att gömma sig bland och göra det rejält svårt för polisen att komma åt dessa också.

Allt detta visar att mer och mer represiv lagstiftning inte är lösningen. Människor som skapar kultur ska självklart få ersättning men att införa mer repressiv lagstiftning är inte vägen. Istället borde branschen ta fram alternativ som är enkla och billiga att använda. Människor vill göra rätt för sig och de måste ges möjlighet till detta istället för att stämmas inför domstol. Det är också möjligt att olika former av ersättningar till upphovspersoner måste ses över!

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 08 Okt 2008

Dubbelspelets mästare

Idag har socialdemokraterna och vi (Miljöpartiet de Gröna) gått ut med att vi gemensamt vill bilda regering efter en valvinst 2010. Medierapporteringen har dock till stor del fokuserat på att vänstern inte är med.

Vänstern försöker nu med konststycket att 1) utmåla sig som martyrer, 2) visa hur elaka s och mp är, 3) försöka komma med på tåget igen och 4) försöka splittra socialdemokraterna. Dessutom tror jag de har sagt ”vi kommer rösta nej till en s-mp-regering” ungefär 10 gånger fler än de sagt sig vilja rösta nej till en borgerlig regering.

Tyvärr är vänstern rätt duktiga på detta dubbelspel. Under hela förra mandatperioden (och tidigare) var de betydligt bättre på att spela dubbelt utåt än att åstadkomma någonting. Det är extremt mycket snack och ganska lite verkstad. Vi får väl se om det går hem hos folk, hitintills verkar det ha gått relativt väl tyvärr.

Ett av de största problemen har varit att vänstern varit ovilliga att samarbeta. De har i princip velat sitta i regering efter valet utan att göra några förberedelser. Jag tror det vore ett extremt stort misstag och någonting som skulle leda till handlingsförlamning och stora konflikter, men konflikter är ju vad vänstern är bra på så…

Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 25 Sep 2008

Specialdomstol till FRAs tjänst?

Det verkar just nu som om borgarna är på marsch när det gäller FRA-frågan. Se DN och Aftonbladet t.ex.

Min tolkning är att Folkpartiet har hittat någon form av kompromiss som man tillsammans med omfattande partipiskor tror ska kunna hålla ihop partiet. Kanske läckor de frågan nu för att se reaktionerna från medborgarna för att se om förslaget räcker.

Det går ju inte att veta vad förslaget verkligen innebär när man bara läser tidningsartiklar även om DNs artikel är ganska informativ. Tanken är att en specialdomstol ska få ta ställning till och godkänna ansökningar om att få avlyssna. Det är dock inte frågan om någon individuell prövning utan en mer specifik prövning jämfört med det tidigare helt obegränsade förslaget.

Det handlar om ”vilken typ av trafik och varför” samt ”trafik – vilka trafikstråk -” vilket gör det väldigt oklart. Det kan ju antingen handla om all trafik mellan två punkter eller trafik mellan vissa serier av IP-nummer eller något annat. Problemet med detta är att det fortfarande är extremt trubbigt. Trafik kan i princip ta vilken väg som helst, det är inte ens all trafikdata som kommer fram. Nu är jag ingen expert på nätverk eller nätverksprotokoll men det är ju ändå väldigt enkelt att packetera om trafiken och ändra IP-nummer m.m. Särskilt om domstol ska ta beslut om detta på ett rättssäkert sätt så blir det alldeles för långsamt för att inte regelmässigt kunnat gås runt av alla som har något att dölja. Vanliga människor kommer dock precis som vanligt i FRA-lagssammanhang råka illa ut.

Sedan återstår ju frågan om hur innehålet i all den trafikdata man kommer komma åt ska sorteras. Det är också mycket tveksamt om domstolen har expertis nog att avgöra det. Det är över huvud taget tveksamt om någon människa kan förstå vad så avancerade sökbegrepp som FRA använder får för konsekvenser och därmed kan förstå vem och vad som blir angripet av FRA.

Det finns massor av mer frågor men en väldigt viktigt fråga är vem som gör utsorteringen av det som FRA ska få tillgång till. Om FRA själva anses kunna göra utsoreringen är ju domstolsprövningen i praktiken onödig eftersom FRA hitintills visat väldigt lite intresse av att faktiskt följa de lagar som finns. (Detta är varför FRA över huvud taget inte bör få tillgång till trafiken alls.)

Det finns med andra ord en mängd svårigheter som vi som riksdagsledamöter måste kunna ta ställning till och som borgarna hitintills visat aktivt ointresse av att ens på något litet sätt beröra.

Det är helt uppenbart att det behövs en öppen process där medborgarna får en möjlighet att delta. Vad som inte behövs är att människor som inte verkar förstå vad integritet är (och än mindre verkar förstå hur datorer fungerar) sitter i slutna rum under stark tidspress och försöker hitta en lösning. Särskilt som syftet verkar vara att uppfylla någon sorts partinytta eller tillfredsställa sin irrationella terrorismfobi. (Den rationella rädslan för terrorism inser ju att terrorister faktiskt vet vad kryptering är.)

Istället vore det bättre att bara riva upp skiten och börja om från början. Se om det finns någon poäng med FRA. Se om det behövs signalspaning. Fråga sig vad syftet egentligen är. Se om det är effektivt att göra det i kabel. Osv. Detta borde helt enkelt göras i en parlamentarisk utredning där medborgarna ska kunna få stor insyn och ha möjlighet att bidra.

Obegriplighet &Politik &Riksdagen &Topplista lage | 11 Aug 2008

Vad är det egentligen Reinfeldt säger??

Jag hörde en liten del Reinfeldts sommartal på tv-nyheterna för ett par dagar sedan. Då förundrades jag, sa han verkligen något sådant? (Läser man tidningarna missar man ju sådant.) Nu fick jag precis tag i en ljudfil och kan bekräfta, han sa verkligen detta (jag har dock tagit bort alla stakningar):

”Det finns nya hot, det finns en komplicerad värld där ute där vi har anledning att försöka förstå, bland annat vad som nu sker och jag kan berätta en sak för er: Georgien, Sydossetien och Ryssland pekar alla på varandra – det är inte vi det är de. Om vi bara skulle ha det som enda källa då skulle vi inte förstå den här typen av konflikter. Just för att det kan komma att påverka Sverige just för att det är komplicerat att förstå, att i vår tid är det inte alltid som stater står emot varandra utan mer stater som faller ihop som är vår utmaning. Att försöka förstå det och i förlängningen på det sättet värna vår frihet vår öppenhet värna svenska liv, det är det försvarsunderrättelseverksamheten är tänkt att lägga grund för. Det tänker inte jag kompromissa med. Vi ska ha en fungerande grund för svensk säkerhetspolitik och det här är en utmärkt illustration av varför den behövs.”

Om vi går igenom detta steg för steg så säger han alltså följande:

1. Världen är komplicerad och där (ute i världen) har vi anledning att försöka förstå, bland annat vad som nu sker.
Det är alltså tydligen bara där ute i världen vi har anledning att försöka förstå? (Vore ju förödande för regeringen om vi förstod vad de gör på hemmaplan kan man ju hålla med om.)

2. Att om vi bara hade ”Georgien, Sydossetien och Ryssland pekar alla på varandra – det är inte vi det är de” som enda källa skulle vi inte förstå den här typen av konflikter. Faktum är att den inte är en källa utan ett påstående. Om han menade att han själv med sitt uttalande var en källa så stämmer det ju, på många plan: Om vi bar hade Reinfeldts påståenden som källa skulle vi ha svårt att förstå den här typen av konflikter. Vi skulle ha svårt att förstå någonting alls faktiskt, men det är ju en annan sak…

3. Det svensk försvarsunderrättelseverksamhet är tänkt att lägga grund för är att vi ska värna vår frihet, vår öppenhet och svenska liv genom att försöka förstå att vår utmaning är att i vår tid är det inte alltid som stater står emot varandra utan mer stater som faller ihop.

Jag skojar inte. Det är sant!! Detta är vad vår statsminister säger!! Läs igen! Om jag inte visst bättre skulle jag tro att han var berusad. Det är ju skrattretande!

Det är alltså därför vi har FRA-lagen, för att Reinfeldt har tänkt att lägga grund för att vi ska försöka förstå vår utmaning, att stater faller ihop!

Men säg att alla svenska förstår att detta är deras utmaning, att stater faller ihop, då måste ju FRA-lagen vara helt onödig? Kanske är tanken att vi med hjälp av FRA-lagen ska lyssna av alla så att vi vet när de faktiskt har förstått? Hur ska lagen annars hjälpa till med förståelsen?

Och inte blir det bättre av att Reinfeldt är så usel på att få folk att förstå vad han faktiskt menar…

« Föregående sidaNästa sida »