Lagen säger

Ordföranden för ”Svenska kommittén mot antisemitism” (en kommitté jag aldrig hört talas om men icke desto mindre ett lovvärt syfte), Willy Silberstein, har skrivit en debatt-artikel i Svenska dagbladet.

Jag vet, likaväl som åtminstone nästan alla som försökt få in en debattartikel i en tidning, att det inte räcker med att vara saklig eftersom det inte är lika roligt som något som är osakligt i tidningarnas ögon. Alltså får man tänja lite på gränsen eller komma med något roligt, udda eller liknande för att kunna komma in. Jag inser att Willy Silberstein säkert gjort detta eller att han kanske inte satt rubriken men nu står det ändå som det står och det förtjänas att bemötas.

Rubriken är t.ex. ”Antisemitismen slår ut i full blom” vilket väl ändå måste vara djupt felaktig bild eftersom det handlar om Sverige. Jag säger inte att det inte förekommer antisemitism i Sverige, jag VET att det förekommer antisemitism i Sverige men att säga att den slår ut i full blom markerar i princip att det inte kunde vara värre. Jag kan inte tänka mig att det klimat gällande rasism gentemot judar som finns i Sverige skulle vara det värsta tänkbara. Det är inte bara en orättvis beskrivning utan även något som förminskar betydligt värre saker som skett på samma tema. (F.ö. tycker jag inte det är en bra metafor eftersom ”slår ut i full blom” får mig att associera till någonting positivt.)

Själva innehållet i artikeln har både bra och dåliga saker. Ett intressant stycke:

Hur tunn kan fernissa bli? Hur vass knivsegg balanserar vi på?

När Israels regering drar på sig världens fördömande aktiveras antisemitismen, den slår ut i full blom. Den finns nog ständigt där, under ytan. Men i mindre dramatiska tider är det färre som vågar säga något. Samtidigt som det är självklart med legitim kritik av Israel utan att det blir antisemitism.

Jag tycker till att börja med inte att det handlar om fernissa i Sveriges fall. Det insinuerar att under allting ligger antisemitism. Uppriktigt sagt tycker jag inte att det gör det, inte överallt! Kanske hos vissa men inte överallt med bara en tunn fernissa över, vissa försöker inte ens dölja sin antisemitism!

Meningen ”Samtidigt som det är självklart med legitim kritik av Israel utan att det blir antisemitism.” är också talande. För det första blir den logiska slutsatsen att det är självklart med kritik mot Israel. Är det författaren som är kritisk mot Israel, det hade i sådana fall varit intressant att få veta vari den kritiken bestod, men det kanske inte passade ämnet. Vidare säger meningen att legitim kritik av Israel inte behöver vara antisemitism. Hur ser det ut med kritik av staten Israels agerande som inte är legitim, är det automatiskt antisemitism?

Jag tycker att många i den svenska debatten har väldigt svårt att hålla isär antisemitism och kritik mot Israels agerande och Israels regering. Jag är oerhört kritisk mot staten Israels agerande på väldigt väldigt många punkter. Att de som styr Israel är judar har inget med saken att göra för min del. Möjligtvis gör det att de rättfärdigar sina handlingar på andra sätt än t.ex. svenska regeringen rättfärdigar sina (där jag tror att en majoritet är ateister) men handlingarna kan man kritisera likväl. (F.ö. är jag väldigt kritisk mot den svenska regeringen också, ägnar betydligt mer tid och kraft åt att vara kritisk mot den.)

Jag tror att om Israels regering och alla vänner till Israels regering ägnade betydligt mindre kraft åt att prata om antisemitism på olika ställen och inte nästan automatiskt betraktade kritik som antisemitism så skulle det gagna alla parter. Jag inser att det är svårt att skilja på angrepp av olika orsaker när man är van att bli angripen och anser sig utsatt (säkert med rätta) för olika sorters rasism. Jag tror ändå det skulle gagna alla.

Bättre vore om istället Sverige och människor i Sverige oavsett om de betraktar sig som judar, rollspelare, miljöpartister, muslimer eller hedningar tog tag i och bekämpade rasism tillsammans. Inte bara antisemitism men definitivt antisemitism!

För övrigt tror jag alla också skulle vara betjänta att inse att alla möjliga handlingar kan basera sig i antisemitism. Även handlingar som att fördöma Israels olagliga båt-kapningar. Det betyder inte att handlingarna är antisemitiska utan troligen att den som vi pratar om i detta fall är antisemit. Att avgöra om personen är antisemit bör man inte göra baserat på handlingar som inte är antisemitiska. Samma handling kan utföras av någon med helt andra bevekelsegrunder som inte alls är antisemit.

Att ta reda på om någon är antisemit eller inte bör man alltså göra med hjälp av handlingar som är antisemtiska. Det kan då handla om:

• Att mena att judar är mindre värda för att de är judar.
• Att propagera för att alla judar borde utrotas.
• Att säga att judar är smutsiga eller giriga.

Och liknande. Man får då inte glömma att det finns handlingar som kan vara oerhört kritiska till judar och judendom som inte är antisemtiska, t.ex.:

• Att mena att judendomen är en dålig religion.
• Att propagera för att judendomen inte är sann.
• Att rita nid-porträtt av den judiska guden (så länge de inte anspelar på nid-porträtt av judar).
• Att kritisera Israels regering.
• Att kritisera Israels opposition.
• Att hävda att Israel inte har någon rätt att existera.
• Att säga att Israel är en ond stat.

Allt detta kan vara fel i sak (och är det många gånger). Det kan dessutom vara osmakligt eller otrevligt men utgör inte antisemitism, även om antisemiter troligtvis ägnar sig åt ovanstående också. Några liknelser kan vara på sin plats:

• Bara för att man kritiserar katolska kyrkan så menar man ju inte att alla katoliker är mindre värda och genetiskt underlägsna.
• Att mena att det inte finns någon Allah och propagera för det gör en ju inte till hatare av alla muslimer.
• Kritik av det hinduiska kast-systemet gör ju inte att man anser alla indier mindre värda.
• Även om man anser att Indien inte borde existera utan sprängas så är det ju faktiskt inte säkert att man anser att alla indier är elaka kommunister som äter barn till frukost.

Min uppfattning är att många som gillar Israels nuvarande politik försöker måla ut väldigt mycket som inte är antisemitism som just antisemitism för att tysta deras åsikter. Ett helt sjukt exempel är t.ex. den sionistiske judiske domaren från Sydafrika som gjorde rapporten om Gaza-rkiget, som upprepade gånger har kallats antisemit, vilket är helt sjukt.

Detta kom ganska långt från artikeln och jag har ingen aning om hur Willy Silberstein står i dessa frågor (de framgår inte av artikeln vilket ju är helt i sin ordning). Vad jag däremot vet är att Willy Silberstein (medvetet?) missförstår Veronica Palm (S) för det hon skrev och tolkade det i sin värsta betydelse. Det kan finnas poänger med det men jag tycker Willy missar att göra de poängerna. (Poängerna skulle kunna handla om att en politiker riskerar att underblåsa antisemitism i samhället exempelvis.)

Istället gör han en poäng av uttalandet och säger att det är antisemitiskt. Det kanske det är, jag kan inte riktigt bedöma det, vad jag däremot kan bedöma är att Willy Silbersteins insinuation att antisemitism skulle kunna utföras genom att ”kollektivt skuldbelägga en viss grupp.” är fel. Givetvis kan en grupp skuldbeläggas utan att man ser rasistiskt på den. Jag kan anse att svenskarna som kollektiv ska skuldbeläggas för någonting utan att mena att svenska är underlägsna och dåliga människor. Jag kan tvärtemot tycka att svenskar är jättebra men ändå bär skulden för någonting.

Det jag (genom Willy Silbersteins artikel) uppfattar att Torbjörn Tännsjö försöker göra är att visa på ett sätt att minska islamafobi och antisemitism (som jag inte uppfattar som samma sak fast mot olika grupper, det är enklare att ha en fobi än att vara rasist). Att peka på ett sätt för människor att minska någonting dåligt betyder ju inte att de är ansvariga för det dåliga om de inte försöker minska det. Det är väl ändå de som gör någonting dåligt som är ansvariga, tror jag både jag, Willy och Torbjörn är ense om.

Att Torbjörn ”öppnar för antisemitiska reaktioner” tycker jag dock inte hör till saken, över huvud taget. Antisemiter kan ta (och tar) vad som helst till intäckning för att bedriva sin smutsiga agenda. Att någon som säger någonting som inte är antisemitiska därmed ”öppnar för antisemitiska reaktioner” har inget med saken att göra. I sådana fall skulle ju varje form av kritik där en jude eventuellt skulle kunna vara ansvarig på något sätt möjlighet att bidra till just antisemitism. Den inställningen tror jag i sig själv skulle bidra till betydligt mer antisemitism.

Antisemitism är ett stort problem men jag tycker många pratar om det på ett alldeles för vårdslöst sätt, nästan som om det vore vilken anklagelse som helst.

För ett tag sedan var det en artikel i DN om att rika körde smutsigare bilar. Det ser dåligt ut på Lidingö och i Danderyd och Vellinge. Det är ju intressant att konstatera att det inte är frågan om man har råd eller inte som avgör om man köper miljöbil, någonting som går stick i stäv med den alltför ofta hävdade uppfattningen att det är fattiga som inte har råd men ändå är tvungna att köra som om de fick ekonomiska möjligheter (läs sänkt bensinpris) skulle ta mer ansvar för miljön. (Vilket ju i sig är extremt ologiskt.)

I artikeln så kommenterar Bil Sweden (bilbranschens organisation) det hela med att för att få de rika att köpa miljöbil (utöver den Porsche de naturligtvis verkar ha i garaget också) så ska man göra som i Norge och befria dem från skatter, avgifter och ge dem gratis parkering och gratis el.

Så de som har störst ekonomisk möjlighet att använda sig av miljöbil ska slippa skatter och avgifter och sedan få resurser från dessa (av de själva inte inbetalade) skatterna och avgifterna i form av gratis nyttigheter för att de kanske ska köpa en miljöbil? En miljöbil som ändå är sämre för klimatet än att åka kollektivt? Detta för att ta en del av allas vårt ansvar för att vi ska kunna fortsätta leva på den här planeten?

Jag tror inte ”de rika” (vilket i sig är en konstig beteckning på en ganska disparat samling människor) är så jävla åpna som det kan låta på Bil Sweden utan att Bil Sweden försöker ta tillfället i akt att förbättra för bilåkande och bilägande i största allmänhet på bekostnad av klimatet med argumentation att man vill rädda just det man därmed lobbar för att förstöra.

Är ”de rika” så jävla åpna som Bil Sweden tror är vi illa ute.

ps:
Inser efter att ”åpen” markeras rött av min rättstavning att det kanske inte förstås av hela Sverige och hänvisar därför hit.

Post- och Telestyrelsen har beslutat att .se måste införa förhandscensur av .se-domäner. Det ska inte längre vara möjligt att registrera .se-domännamn med bokstavskombinationen ”b-a-n-k” i.

Binero webbhotell har startat en namninsamling mot detta som jag skrivit under. Vidare har jag och Bineros VD Anders Aleborg en debattartikel inne i Aftonbladet idag.

Helt hysteriskt dåligt är det, att de ens kan få för sig att införa censur, särskilt när det är ett slag i luften och det dessutom inte ens skett något sådant missbruk som de vill och felaktigt tror att de kan stoppa med förslaget… Vi får väl se vad som händer!

UPPDATERING:

PTS har nu ändrat sig och fallit till föga för påtryckningarna! Skönt att saker kan gå åt rätt håll!!

…på hur man gör när man ska anmäla att man är hemma för vård av sjukt barn när man är studerande.

Ändå är det försäkringskassan som tar hand om alla anmälningar om vård av sjukt barn förutom till just studerande. Det borde rimligen vara så att de som myndighet kunde uppfylla sitt upplysningsansvar och hjälpa studenter som har barn som är sjuka rätt. (Rätt är i detta fall till CSN.)

Istället är de totalt oförstående och säger att det inte går att få ut någon ersättning (vilket är direkt fel). Hysteriskt dåligt.

…kom så debatten om studieavgifter för svenska studenter när regeringen presenterat sitt förslag på studieavgifter för utländska dito. De som menade att studieavgifter för svenska studenter inte är nästa steg får nog fundera ett steg till.

DNs ledarsida går ut hårt och menar att vi måste ta debatten om ”social utjämning och utbildningskvalitet”, dvs studieavgifter för svenska studenter. Att högskolevärlden debatterat social utjämning, breddad rekrytering (dvs att inte bara medelklassbarn ska gå på högskolan vilket ju är en viktig del av social utjämning) och kvaliteten på utbildningarna i stort sett konstant de senaste åren måste ha gått DNs ledarsida förbi. Men DNs ledarsida har väl helt enkelt inte så bra koll på högskolevärlden…

Låt mig först skriva att jag inte träffat någon som tycker att låga anmälningsavgifter för studenter utanför EES-området är relativt okontroversiella. Det är inte där skiljelinjerna går.

Istället är det när DNs ledare börjar de låtsat logiska krumsprången på väg mot studieavgifter för svenska studenter som det går riktigt fel. Vi får veta att grundskolan hade en utjämnande effekt när den infördes, men att den sociala utjämningen därefter stannat av. Om skribenten menar att utbildning efter grundskolan inte ger något eller att grundskolan bara hade effekt när den infördes går inte att utläsa men det spelar mindre roll eftersom det blir lika fel hur som.

Enligt DN är sambandet mellan ett lands BNP och andelen på högskolor starkare än sambandet mellan avgiftsfrihet i högskolan och andelen på högskolor. Resonemanget är dock fullständigt irrelevant av flera orsaker. För det första för att det faktiskt inte har någonting att göra med social utjämning att göra eftersom det inte framgår vilka det är som går på högskolan. Framför allt är det dock problematiskt eftersom det inte går att få in fler studenter i högskolan än det finns platser för, oavsett hur avgiftsfritt det är.

Man kanske får fler sökande till en avgiftsfri plats men det kan faktiskt inte gå fler studenter på en avgiftsfri plats än på en plats belagd med studieavgift… Vad som däremot är högst tänkbart är att länder med högre BNP faktiskt ordnar fler högskoleplatser, och därmed får sambandet sin naturliga förklaring.

Nu ser dock inte DNs ledarsida detta uppenbara sammanhang utan börjar istället prata om att avgifterna bara är en mindre del i kostnaden för att studera, den inkomst man mister på att inte jobba är större. Problemet är bara att det är två helt olika saker. Studieavgiften är någonting man måste betala medan arbetsinkomsten man ”mister” inte är någonting man blir av med, trots DNs ordval, utan någonting man kanske kunde ha fått men nu mer säkert inte får.

Man kan också fråga sig om någonting (studieavgifter) blir bra bara för att det är en mindre kostnad än någonting annat (som inte är en kostnad). Jag kan tänka mig oerhört många saker som kostar mindre än andra saker (där dessutom båda är kostnader!) som ändå inte är bra!

Den totala kostnaden (alltså summan av kostnaden och icke-kostnaden) måste enligt DN även ställas i relation till det studier ger. Detta måste uppstår dock bara om man som DN har behov av att försöka rättfärdiga att inrätta studieavgifter på högskolan. Annars kan man i ett fritt samhälle som vårt göra som man vill.

Att det förekommer höga studieavgifter i USA (de är ganska varierande men kan vara väldans höga) kan tydligen motiveras på just det sättet, att avkastningen på studier är hög eftersom löneskillnaderna i USA är stora och skatterna är någorlunda låga. Hur dessa höga avgifter, stora löneskillnader och låga skatter skulle kunna bidra till social utjämning skriver dock inte DN. Faktum är att det finns överväldigande vetenskapliga belägg för att höga avgifter, stora löneskillnader och låga skatter inte bidrar till social utjämning utan snarare motsatsen. Men nu var ju inte DNs ledarsidas kontakt med akademin så god heller.

När vi sedan pratar om svensk utbildningspolitik så menar DN att det mest utmärkande är den tydliga kopplingen mellan avgifter och storleken på högskolans resurser. Det är lustigt att DN hittar en tydlig koppling mellan något som inte finns (avgifter på svenska universitet och högskolor) och något som finns (högskolans resurser). För det är ingen framtid de pratar om utan något som finns. Tydligt.

Som avslutning börjar DN med att (felaktigt) anta att det inte går att ge tillräckliga resurser till högskolan och ställer sedan två saker mot varandra som inte står mot varandra, nämligen avgiftsfrihet och utbildningar av hög kvalitet, och ber att vi ska välja. Jag väljer båda och är nöjd med det.

För att lindra de hårda orden om avgifter så påpekar ledaren att ”Om avgifter kombineras med generösare studielån behöver de inte avskräcka studenter från hem utan studietradition.”. Varifrån de fått detta faktum kan man ju fundera på. Inte är det baserat på vetenskap i varje fall eftersom det är visat att studenter från hem utan studietradition undviker att ta studielån. Just lånen avskräcker. Att effekten skulle bli mindre med väldigt mycket högre lån betvivlar jag.

Som slutord uppmanar DNs ledare oss att föra en debatt om avgifter ”som kraft för utjämning av sociala skillnader”. Snacka om att leva i en flummig nyliberal dröm.

I söndags var det val till EU-parlamentet. Ett par intressanta saker:

1. Miljöpartiet de Grönas framgång

2. Piratpariets framgång

3. Valdeltagandet

4. Konstruktionen av valet över hela EU och hur parlamentet förväntas fungera

Jag börjar såklart med mitt eget parti Miljöpartiet de Grönas framgång. Över 11% nationellt, större än sossarna i Stockholms Stad, 15,35% i Göteborg (och tredje största) och lite mer okända att vi faktiskt fick nästan 30% i Majorna i Göteborg (en av Göteborgs stadsdelsnämndsområden med ca 30.000 personer, nästan dubbelt så stort som genomsnittskommunen i Sverige) och blev största parti! Näst största parti blev socialdemokraterna med hälften så många röster som vi…

Tyvärr var valdeltagandet i stort fortfarande extremlågt. Okej att det gick upp men drygt 40% är så dåligt att det knappast kan kallas att folket har bestämt, snarare att några ur folket har bestämt. Jag tror en del av problemet är att människor känner att skillnaden mellan de svenska partierna är för liten (den är iofs betydligt större än vad folk tror många gånger) och att det inte spelar så stor roll eftersom Sveriges röster utgör så liten del av det totala parlamentet.

Tyvärr är det nog sant att människor i Sveriges möjlighet att påverka resultatet är begränsat eftersom även om alla 18 platser Sverige har tillsätts med miljöpartister så finns det ändå 767 platser till som man inte har någon påverkan på. Motargumentet som brukar framhållas är att samma sak gäller inom Sverige, att vi har valkretsar där folk från Småland röstar olika mot folk från Västerbotten. Det är sant. Det finns dock en enorm skillnad. Människor flyttar, har vänner över gränserna och inte minst deltar i samma offentliga debatt. Dessutom känner de samhörighet med varandra och litar på att de andra fattar någorlunda bra beslut. Detsamma kan inte sägas om EU.

Bara en sådan sak som att Berlusconi gång på gång kan bli regeringschef i Italien eller att Spaniens största oppositionsparti (som länge innehaft makten) många gånger hyllar Franco eller för den delen att katolska kyrkan har stort inflytande över politiken i Polen och på Irland är något som gör att många svenskar är helt oförstående inför dessa folks val. Säga vad man vill om Reinfeldt men inte har han samröre med maffian och försöker korrumpera rättsväsendet. Han samarbetar inte heller med partier som hyllar Mussolini.

Allt detta underlättas inte heller av att EU-maskineriet kan ses som en stor svart låda dit man skickar parlamentariker och regering med ett uppdrag och de kommer tillbaka med helt andra beslut, utan att någon vet hur det gick till eller vilka argument som besluten egentligen grundar sig på. Någon möjlighet att ställa någon till ansvar för besluten finns över huvud taget inte vilket väl ändå måste vara grundkravet i en demokrati?

När det istället gäller Piratpartiet så tycker jag det är roligt att de kommit in istället för Junilistan. Frågorna som de driver är viktiga och de har oftast en alldeles utmärkt linje som de i mångt och mycket delar med Miljöpartiet. Problemet är snarare att de inte tycker någonting på så väldigt många andra viktiga områden såsom t.ex. jordens möjlighet till överlevnad.

Till sist förtjänas det att uppmärksammas att Gröna Gruppen ökat i storlek, till stor del för att franska gröna gick fram och gjorde ett väldigt starkt valresultat! (De tyska gröna är sedan gammalt starka.)

IFPI har nu gått ut och vill få en internetleverantör fälld för medhjälp eftersom de har en bittorrent-sajt som kunder. Bittorrent-sajten ”The Pirate Bay” har ju fällts för medhjälp till upphovsrättsbrott av Stockholms tingsrätt. (En dom jag f.ö. anser vara problematisk och som är överklagad.)

Nu har jag dock ändrat mig. Det är dags att se till att vi i samhället inte medhjälper brottsligheten! Jag har därför sammanställt en topp-3-lista som åklagarna i det slapphänta Sverige borde ta till sig för att börja åtala folk och fä:

3. Järnaffärer som låter brottslingar köpa sågar (det använder de för inbrott!) borde fällas och fällas hårt! Givetvis bör det krävas utdrag ur brottsregistret och redovisning av vad man ska använda sågen till (samt skriftligt och egenhändigt undertecknad försäkring om obrottsligt förflutet och framtid) för att få rätt att köpa någon som helst form av verktyg!!

2. Men än värre är de kriminella el-bolagen som medhjälper brottslingar att köpa el! Tänk på internetleverantörerna t.ex., de köper el för att inte tala om de kriminella 14-åringarna som laddar ner sitt favoritalbum, alla använder de elektricitet. Egentligen borde alla el-kunder åtalas för att de medhjälper el-bolagen att kunna sälja el till de kriminella medhjälparna internetleverantörerna som medhjälper bittorrent-sajterna att kunna medhjälpa tonåringarna att att begå upphovsrättsbrott. Åtala medhjälparna!

1. Men det värsta är ändå de förbenade mataffärerna som medhjälper dråparna att medelst inmundigande av matvaror kunna dräpa människor! Skulle inte de kriminella mataffärerna medhjälpa brottslingarna att få mat skulle de aldrig orka begå brott! Mataffärer borde minst kräva utdrag ur brottsregistret på kunderna OCH alla deras bekanta (så att inte de kriminella mataffärerna medhjälper sina kunder att medhjälpa brottslingarna att begå brott)! Alla mataffärer som inte gör det borde åtalas! Om de förekommer osäkerhet är det bäst att åtala alla!

Jag sitter just nu på tåget, som så ofta. I 1:a-klass-vagnarna delar de ut gratis tidningar, just nu bl.a. tidningen ”Fokus”. Jag har inte läst tidningen så mycket men den var ju mer magasin-artad och i min förhoppning även med längre och bättre artiklar än kvällstidningarna.

Jag börjar bläddra i tidningen. Först en halv-intressant krönika om betyg som givetvis försvarar dem. Någon sida senare finns det en del citat och sedan skrivs det om att Fokus har hört ”att en centerpartist i norra Stockholm vägrar dela ut valreklam i sitt distrikt i protest mot att partiets toppkandidat Ella Bohlin vill förbjuda snus i hela EU.”. Själv tycker jag det verkar högst naturligt att en centerpartist inte vill dela ut valreklam för Kristdemokraterna (Ella Bohlin toppar Kristdemokraternas valsedlar inte Centerpartiets). Det hade ju kunnat vara trevligt om tidningen kunnat skilja mellan Centerpartiet och Kristdemokraterna, även om många likheter finns.

Senare lite frågor med RFSLs ordförande vilket väl var trevligt men inte så framåtsyftande, handlade om könsneutrala äktenskap som redan gäller (och borde ha gällt för länge länge sedan), inte om intressanta framtidsfrågor.

Efter lite svininfluensa så kommer ett uppslag där Centern får uppmärksamma att de är emot arbetsrätt och oemotsagda uttala sig kring hur dåligt det är med arbetsrätt. Man kan undra om nu Centern och/eller Fokus nu tycker det är så dåligt de inte kunde ge utrymme för någon som var för, med en så ”dålig” sak som arbetsrätt så borde väl argumenten för vara usla och inte orsaka något problem?

Sedan kommer en lång lång artikel om framtidens jobb som börjar med en okritisk hyllning till privatisering av sjukvården som jag inte ens orkade läsa till slut. Efter detta kommer en lång artikel om sjukförsäkringssystemet i USA där problemen visserligen uppmärksammas men beskrivs helt av de konservativa som bara vill ha privata sjukförsäkringar. Efter ett litet instick av någon som är för allmän sjukförsäkring så beskrivs de enorma problem som Barack Obama kommer möta om han vill göra någonting och att han trots finanskrisen ändå (dumt nog?) verkar vilja göra någonting direkt. Till sist skrivs någonting om hur effektivt och bra det är med konkurrens kring sjukförsäkringar och hur detta skulle kunna utvecklas.

Ingen koppling görs mellan att USA har dubbelt så höga kostnader samtidigt (!) med sämre vård än jämförbara länder SAMT att man är det enda moderna västerländska land som inte har allmän sjukförsäkring. Det är ju möjligt att det inte finns något samband men det finns heller inga som helst (såvitt jag förstått) vetenskapliga belägg för att konkurrens inom sjukförsäkringsområdet utan allmän sjukförsäkring skulle vara effektivt eller lönsamt för samhället. Detta insinueras istället utan hänvisningar till personer som uttalar det och definitivt utan några som helst belägg.

Efter detta började jag tröttna på tidningen och kunde bara konstatera att det fanns en lång artikel som vältrade sig i Socialdemokraternas kris och en artikel efteråt som fick Anna Kindberg Batra (m) att framstå som väldigt sympatisk (vilket hon iofs säkert också är) och duktig.

Nästa uppslag ägnas åt en hyllning till Margret Thatcher där det enda kritiska inslaget är en vänsterpartist som i alla fall får påpeka hennes kontakter med den fascistiska militärkupp-diktaturen i Chile. I övrigt bara hyllningsord.

Tidningen avslutas med en krönika om ”socialdemokraternas kris”. (Jag är ingen fantast av sossarna men i något läge borde tidningarna ägna mer tid åt att bevaka regeringen än att skriva ner det största oppositionspartiet, om inte annat så för att ge sken av att de tror på pressfriheten.)

Efter allt detta så undrar jag hur SJ kan få för sig att dela ut denna reaktionära tidningen och om den är oberoende moderat eller beroende moderat (när det gäller det redaktionella innehållet). Det visar sig att det som står är att de oberoende från alla politiska partier och intresseorganisationer. Vid det laget hade jag dock inte längre så stort förtroende för vad som stod i tidningen…

Nu har min artikel blivit publicerad på Svd.se!

Domen har kommit idag mot de fyra åtalade i The Pirate Bay-målet. Jag har skrivit en artikel (för en dryg timme sedan) till Svd.se som ännu inte publicerats men jag länkar till den så fort jag fått reda på att den publicerats.

I korthet är min kritik att det är absurt att någon som länkar till någonting på nätet är ansvarig för det som den länkar till. Följderna blir ju helt katastrofala! Tycker Stockholms tingsrätt att vi ska stänga ner internet? Varför inte förbjuda Google och alla andra sökmotorer?

Finns en hel del till detaljer i domen som är rätt konstiga, men har inte riktigt tid att skriva om det nu. Återkommer förhoppnignsvis med mer analys när jag hunnit skriva ner det.

Jag har funderat lite på vad som är ett skenäktenskap. Sammansättningen sken och äktenskap antyder ju att det är något som bara är för syns skull, inte är på riktigt.

Men skenäktenskap används för att beteckna äktenskap som ingås med ett annat syfte än… Ja, än vadå? Varför ingår människor äktenskap? För att de gillar varandra? Men det kan man ju göra även utan att vara gift. Människor ingår till stor del äktenskap för att det ger vissa juridiska fördelar. (Ja, jag vet att en del gör det för att de tycker det är romantiskt men ett sådant bröllop kan man ju ha även utan att registrera det juridiskt.)

Men är det inte så att de som ingår ”skenäktenskap” är ute efter precis samma sak, vissa juridiska fördelar, t.ex. möjligheten att få uppehållstillstånd i ett land? Jag har en vän som gifte sig med sin flickvän för att hon skulle kunna få uppehålltillstånd. Inget ”skenäktenskap” men det var enda sättet för de att kunna fortsätta vara tillsammans. Hade hon redan haft uppehålltillstånd hade de nog bara levt som sambos.

Men vad är då skillanden i ett ”skenäktenskap” och ett ”riktigt” äktenskap? Är det att de två inte skulle hysa erotisk kärlek för varandra? Och om denna kärlek tar slut, är det då ett ”skenäktenskap”?

Hela termen är minst sagt bisarr. Människor får väl gifta sig av vilken orsak de själva känner är bäst? Vem ska bestämma att två människor som vill gifta sig inte ska få det? (Med vissa undantag som får minderåriga och så.)

När någon sedan är gifta, ska äktenskapet ha olika juridiska konsekvenser beroende på hur ofta paret har sex? (Och vilken sex i sådana fall?)

Det enda rimliga är att säga att det finns bara äktenskap och inga skenäktenskap. Och om någon gifter sig för att låta någon annan få uppehållstillstånd ska staten skita i hur ofta de har sex.

Regeringskansliet har bestämt sig för att flytta över sina runt 5000 anställda till Microsofts e-postplattform. Men beslutsunderlaget verkar vara nästan obefintligt.

Efter att IT-chefen Inga Brundell-Öhman haft nästan tre veckor på sig att svara så är allt som kunnat presenteras varit ett 2,5-sidigt dokument med mycket bristfälliga motiveringar och en halvsida beslutsprotokoll. Kostnadskalkyler för systembytet, underliggande kalkyler eller annan dokumentation verkar ärligt talat inte gå att få tag i.

Låt oss börja med att analysera motiveringarna som ges:

”[…] RK använder Microsoft Windows som operativsystem för RK och kommittéväsendet och kommer att gå mot detta operativsystem även för utlandsmyndigheterna. Som databashanterare används i första hand Microsoft SQL och för dokumenthantering används främst Microsoft Office och Sharepoint. Det gör att integrationen med den övriga IT- miljön underlättas om RK väljer Microsofts e-postsystem. ”

Om en sådan motivering skulle ges på något annat område så skulle det bli ramaskri från övriga inom industrin. Tänk er att BMW skulle ha byggt landets vägar och att det skulle angetts som skäl för att standardisera på BMW för bilarna också. Om Microsoft vägrar att öppna upp sina miljöer så att andra aktörer kan konkurrera så borde deras operativsystem bytas ut, alternativt borde de tvingas att öppna upp med en fungerande konkurrenslagstiftning.

”Det är också ett viktigt argument för att RK ska använda Microsoft Outlook, som är den mest spridda e-postklienten på konsumentmarknaden.”

Verkligen? Inga Brundell-Öhman har haft två veckor på sig att svara på frågan om det finns något underlag som ligger till grund för det påståendet, men inte presterat något svar. Min uppfattning är i alla fall att de allra flesta idag använder någon webbmejl som huvudsaklig läsare.

”Säkerhet; De skillnader som finns på säkerhetsområdet kan hanteras genom administrativa åtgärder och bedöms därför inte vara avgörande vid val av e-postsystem.”

Med andra ord, säkerheten är sämre i det nya systemet. Ingenstans i underlaget nämns dock att UD protesterat mot bytet och enligt uppgifter jag fått – just på grund av bland annat säkerhetsbrister.

”Sammanfattning; Vid jämförelse mellan IBM:s och Microsofts e-postsystem talar övervägande skäl för att välja Microsofts system, eftersom en enhetlig plattform för e-post och dokumenthantering kommer att förenkla integration och därmed införandet av nya funktioner och produkter.
Likartade, och användaranpassade, gränssnitt i programgruppen kontorsapplikationer medför en förbättrad användarupplevelse och ökad effektivitet.
Det finns fördelar med att välja ett bredare e-postsystem som också återfinns på konsumentmarknaden.”

Med andra ord, de övervägande skälen att byta e-postsystem är:
1.Avsaknad av konkurrens på IT-marknaden
2.Avsaknad av konkurrens på IT-marknaden
och…
3.Avsaknad av konkurrens på IT-marknaden

Med ett skandalöst bristfälligt underlag har alltså regeringskansliet tagit ett beslut om en investering som måste vara i mångmiljonklassen. Frågan jag ställer mig är varför? Vad finns det för underliggande motiveringar som vi inte kan se?

Regeringskansliets dokument