Detta är ju givetvis endast en uppskattning, men av erfarenhet från liknande projekt så kommer notan troligtvis att hamna kring 50 miljoner SEK.

För dessa 50 miljoner av Svenska skattebatalarnas enkronor så kommer RK, efter att migreringen (byte av system), ha exakt samma funktioner som innan. Fast med ett annat märke på lådorna.

Man lägger alltså runt 50 miljoner på att byta email och kalender till email och kalender!?

- RK kommer även att ha löpande kostnader för dubbla system under migreringsperioden som tar allt mellan 1-2 år, uppskattningsvis.

- Beroende på hur avtalen ser så kommer RK även att ha dubbla licenskostnader för den aktuell perioden.

- Att sedan migrera de applikationer som RK använder till den nya plattformen kan bli en väldigt kostsam historia. Om det ens går att genomföra på alla applikationer? Kostnaderna för att migrera applikationer är såklart mycket svårare att räkna på då man måste ta hänsyn till saker som komplexiteten i applikationerna, hur ofta används de, är de verksamhetskritiska osv, osv.

Men om jag gissar på ytterligare 50 miljoner SEK i migrering och utveckling (tid/konsulter) är jag inte helt ute och cyklar.

Om RK väljer att INTE migrera sina applikationer så får man leva med dubbla system och dubbla lincenskostnader tills dess att man tar ett beslut i någon riktning. Dvs, terminera verksamhetens befintliga fungerande applikationer och bygga helt nya. Kostnad? Det kan nog ingen tala om i dagsläget.

Att RK är beredda att lägga så mycket skattepengar på ett inlåst system, stick i stäv med EUs uppmaning att gå mot öppna standarder, är direkt anmärkningsvärt, för att inte säga oansvarigt.

Staten kanske inte tycker att spendera 100 miljoner skattekronor, på något som i slutändan ger samma sak som man hade innan, ens är något att höja ögonbrynet åt? Men jag tycker i.a.f att det sticker i ögonen.

Lägg till det obefintliga underlaget för besultet och den minst sagt bristfälliga upphandlingen. Ja då har vi en riktigt dyr stinkande soppa.

Låt oss sluta att kasta folkets pengar i sjön!

Hittade denna diskussion i Riksdagen mellan Karl Sigfrid (m) och Mats Odell (kd) som är högintressant i detta ämne:

Citat:

“Öppen källkod i den offentliga sektorn
Anf. 86 KARL SIGFRID (m):
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Mats Odell.

I Nederländerna har regeringen påbörjat ett arbete med att sänka sina mjukvarukostnader genom att övergå till öppen källkod och öppna standarder. Det förväntas innebära stora ekonomiska besparingar och bättre konkurrens.

Här i Sverige har Rikspolisstyrelsen sparat 200 miljoner enbart på övergång till öppen källkod. Det är inte bara en ekonomisk fråga. Det är också en fråga om att medborgarna ska kunna ta del av offentlig information och kunna kommunicera det offentliga utan att behöva köpa viss programvara.

Med det som bakgrund kan man tycka att det är anmärkningsvärt att en majoritet av svenska kommuner inte klarar av att hantera dokument som medborgarna skickar in i officiella dokumentstandarder som ODF.

Jag undrar vad ministern tänker göra för att förbättra den offentliga sektorns kunskap om öppen källkod och öppna standarder.

Anf. 87 Statsrådet MATS ODELL (kd):
Herr talman! Regeringen har i dag på sitt sammanträde på morgonen fattat beslut om att inrätta en E-delegation. Det är ett led i vårt arbete att förbättra Sveriges position som e-förvaltningsnation.

Där har vi halkat ned under ett antal år. Men vår ambition är att föra tillbaka Sverige till en ledande position. Det har vi gjort bland annat genom denna delegation, som består av generaldirektörerna för de här myndigheterna. Den leds av generaldirektören för Skatteverket, som är den mest e-förvaltningsinriktade myndigheten. Skatteverket använder e-förvaltning väldigt mycket. Ett stort antal myndighetschefer finns också med.

Vi har dessutom en statssekreterargrupp där statssekreterarna på de departement som hanterar e-förvaltningsfrågor finns med. Vi har lagt om från Socialdemokraternas politik – den så kallade 24-timmarsstrategin. Den innebar egentligen att man decentraliserade e-förvaltningsarbetet ut på myndighetsnivå. Man gav en taktpinne till var och en att dirigera med, och till slut stannade musiken. Nu har vi tagit tillbaka det här till ett koncernperspektiv. Principen med öppen källkod är det som vi nu rekommenderar och som vårt arbete utgår ifrån.

Anf. 88 KARL SIGFRID (m):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Det finns all anledning att välkomna det initiativet.

En annan aspekt på frågan om öppen källkod är att vissa svenska myndigheter producerar egen källkod. I många fall finns det inget hinder för att tillgängliggöra den programvaran med öppna licenser. Det skulle öka insynen i myndigheternas system. I vissa fall har programkoden också en ekonomisk betydelse för utomstående organisationer och företag. Det är också av principiell betydelse att statligt utvecklad programvara faktiskt kan betraktas som en allmän nyttighet.

Min fråga är: Arbetar regeringen för att släppa myndigheters egenutvecklade programkod under öppna licenser?

Anf. 89 Statsrådet MATS ODELL (kd):
Herr talman! Jag kanske inte avslöjar någon större hemlighet om jag säger att svaret på den frågan inte är klart. Vi vet inte exakt vad det skulle innebära att göra det. Men vi är helt klara på en punkt, nämligen att vi ska övergå till att premiera, försöka lyfta fram och främja användandet av en öppen källkod i arbetet.

Skulle vara intressant att höra vad RK har att säga om detta?

Läste artikeln om den nya e-förvaltningen som ersätter Verva i Computer Sweden. Där pratar man väldigt mycket om Open Source. Hur rimmar detta med ovanstående sätt att ersätta produkter????

Ska regeringen gå stick i stäv med sin egen “nya myndighet” e-förvaltningen??

Om de skulle följa riktlinjerna som stog i artikeln borde man defenitivt inte välja Sharepoint t ex utan gå mot Alfresco eller liknande system.

Finns det någon info att få om hur det gått till?
Har departementen blivit tillfrågade?
Sharepoint ligger väl inte i klass med vad Regeringskansliet borde kräva.
Vad är det som händer? Sharepoint kommer väl också från Microsoft?

Om den förre marknadschefen på Microsoft kommit till RK och nu påverkar valet av produkter så
skapar det väl ännu mer “Avsaknad av konkurrens på IT-marknaden”.

Det svar jag fått från IT-chefen är att det naturligtvis kan ha skrivits ett antal föredragningspromemorier som underlag till förslaget, men att de inte ansetts tillhöra ärendet och inte heller arkiverats. Därför är de inte allmänna handlingar.

“Interna PM om olika sakförhållanden, utkast som skickas till departementen för synpunkter, minnesanteckningar m.m. blir normalt inte allmänna handlingar.”

Riksrevisionsverket gör aldrig utredningar på tips, utan bara på interna initiativ. Däremot tar de emot synpunkter (de har tegit emot synpunkter i detta fall t ex) och dessa kan spela roll när de väljer vilka revisioner de ska göra som jag förstått det hela.

Kanske dags att riksdagsmännen får veta vad regeringen gör med våra skattepengar…

Detta ett av de mer anmärkningsvärda besluten som jag sett. Beslutsunderlaget verkar vara obefintligt, var är t.ex. den “jämförelse mellan IBM:s och Microsofts e-postsystem” som det hänvisas till?

Det är inte monpolpengar som spenderas utan allas våra skettepengar….

Integration av system skall göras via öppna standardiserade format och gränssnitt. Att välja system utifrån leverantör för att man redan har andra produkter från dem är att ytterligare bidra till myndighetens inlåsning. Man kan ifrågasaätta omd et är kompetent handlande.

Skrev lite om det här: http://www.erikjosefsson.eu/node/69

Bra att du lyfter fram detta Lage!