Lagen säger

Dagen skickar ut en tidning varje dag till alla riksdagsledamöter. Det är grymt slöseri med papper för jag slänger nästan alltid min tidning (gjort alla dagar med undantag för en). Jag ångrar varje gång jag läser tidningen, alltid hittar jag någonting som gör mig extremt upprörd.

Givetvis skulle man kunna säga att krig och annat elände borde göra mig mer upprörd men det handlar ju sällan om att någon vill ha krig så det är ofta mer sorgligt att läsa om.

Det som fick mig att spara tidningen var Dagens utfall mot IOGT-NTO för att de anser att det faktiskt går emot rörelsens grundsatser att på ett så tydligt sätt som Åke Green gjort på gränsen till hetsa mot homosexuella och andra. IOGT-NTO borde tydligen vara öppet för alla kristnas samtliga dumheter. (Skulle det även gälla för de katoliker som skulle hävdat att katolska kyrkan gjorde rätt som samarbetade med nazisterna för att utrota judar? Något katolska kyrkan bara för ett par år sedan bad om ursäkt för.)

Det som nu gjort mig upprörd är en serie i tidningen där IOGT-NTO utmålas som att inte bry sig om alkoholfrågan utan bara fråga efter politisk korrekthet. Den kristna dagstidningen fortsätter sin kampanj.

Jag har iofs inte så himla mycket till övers för Tommy Körberg men han angrips hårt i en tidning också eftersom han ansett det vara schizofrent att tro att man får svar från Gud när man ber. Det är ju onekligen ett klumpigt uttalande men att gå därifrån till att hävda att det är en kränkning av kristna eller att det skulle förbjudas att uttrycka denna mening är ju sjukt.

Faktum är att det finns betydligt mer som talar för Tommy Körbergs uttalande än att man faktiskt skulle kunna få svar från någon Gud (alltså samtliga, inte bara den kristna) på sina böner. Det är såvitt jag förstått väl dokumenterat att schizofrena på grund av sin schizofreni kunnat få religiösa uppenbarelser. Dessa har alltså visat sig vara framkallande av sjukdom i hjärnan och inte något övernaturligt fenomen.

För någon guds existens finns det inga belägg, i alla fall inte några som har någon som helst vetenskaplig trovärdighet.

Att det inte går att bevisa att det inte finns någon gud är i och för sig sant, men å andra sidan går det i princip inte att bevisa icke-existensen av någonting alls. Om någon mot förmodan hävdar motsatsen så skulle jag gärna vilja ha ett bevis för att det inte finns osynliga grön- och rosaprickiga giraffdrakar.

Även om Tommys uttalande kan uppfattas som plumpt är frågan om det ska lagstiftas mot? Innebär det att man inte får säga saker som kan uppfattas som kränkande trots att man kommit fram till de i en vetenskaplig studie? Ska våra kunskaper om världen styras av när en röst- och penningstark grupp hävdar att de känner sig kränkta?

Hela upplägget är bisarrt och gör mig frustrerad.

Det valsade ju runt för ett par dagar sedan i de flesta tidningar att riksdagsledamöter har fuskat med sjukskrivningar. Det är ju svårt att avgöra om det är slarv eller medvetet men är inte bra i vilket fall givetvis.

Jag tycker reglerna är konstiga och de indikerar just problemet med att ha sjukskrivningar för förtroendevalda arvoderade människor som inte har normala arbetstider. För att alla ska förstå ska jag klargöra hur reglerna fungerar:

Alla riksdagsledamöter är i tjänst året om dygnet runt. Om man är sjuk ska man således sjukskriva sig oavsett vad det är för dag. Gäller även juldagen således. Sjukskrivningarna gäller dock bara hela dagar, jobbar man en halv dag ska man inte sjukskriva sig den dagen. När jag precis kom in i riksdagen frågade jag om alla detaljer i reglerna och fick därmed reda på att om man alltså jobbar en dag när man är sjuk (spelar ingen roll hur lite) så ska man inte sjukskriva sig. Alls. Den dagen vill säga.

Detta får lite lustiga följder, t.ex.:
• Om man i vilket fall inte har tänkt jobba en dag (t.ex. en söndag) ska man sjukskriva sig om man är sjuk.
• Det spelar ingen roll att man kanske redan jobbat 70 timmar den veckan, eftersom tiden man jobbar inte är relevant över huvud taget.
• Om man istället för att jobba hela veckan är hemma och tar det lugnt och sedan blir sjuk på söndagen kan man undvika att sjukskriva sig genom att t.ex. jobba en timme. (Då ska man enligt reglerna inte sjukskriva sig.)
• Följden blir att enda gången en riksdagsledamot måste jobba är när personen är sjuk, om man nu absolut inte vill sjukskriva sig. (Vilket givetvis vore det rimliga.)
• Om man själv upplever sig sjuk och inte kan jobba kan man ju sjukskriva sig. Men efter en viss tid (tror det är en vecka) så måste man ju ha läkarintyg på att man är sjuk. (Borgarna har ju även lämnat förslag att man måste ha intyg från första dagen vilket ju är sjukt i sig men det är en annan fråga.) Om läkaren istället säger att man är frisk så får man ju inte vara sjukskriven och kan därmed få full lön. Fast jobba måste man ju fortfarande inte… (Och lär heller inte göra om man upplever att man är sjuk trots läkarens åsikt.)

Sammanfattningsvis kan man konstatera att man försöker få ihop två system som inte är byggda för varandra. En förtroendevald med ett arvode är inte anställd och sjukskrivningssystemet är anpassat till anställda. Jag tycker systemet är fjantigt men har tyvärr inget bättre förslag förutom att jag tycker det känns konstigt att sjukskriva sig på helgerna.

Jag var dock sjuk i början av december förra året och var då rejält sjuk på lördag och söndag (och sjukskrev mig givetvis) men lite friskare på måndag och tisdag då jag jobbade ett par timmar för att jag var tvungen (och alltså inte sjukskrev mig för dessa dagar).

Jag sitter nu på tåget hem från Gröna Studenter Riks årsmöte i Linköping. Jag var där i tre timmar vilket känns väldigt lite för ett möte som ändå pågår i över ett dygn. Det var nästan så jag blev lite nostalgisk kring hur det var när vi startade Gröna Studenter Riks. Det här var första gången för mig som jag inte varit med på hela mötet…

Mötet kändes ändå väldigt givande och jag fick en bra chans att förankra mitt arbete med Studiesociala kommittén och allmänt diskutera Högskolepolitik med insatta människor med många åsikter. Jag tackar verkligen för alla idéer, åsikter och argument!

Om du eller någon du känner (om nu någon läser det här inlägget! ) skulle ha synpunkter på Studiesociala kommittén får ni jättegärna höra av er till mig! Förslagsvis skickas e-post till lage(punkt)rahm(at-tecken)riksdagen(punkt)se så lovar jag att åtminstone läsa! För mer koll på vad studiesociala kommittén verkligen ska göra så rekommenderar jag att läsa direktiven, de är faktiskt korta och lättlästa!

Jag har insett att mitt bloggande är alldeles för sporadiskt för att kännas riktigt vettigt och har därför ett tag nu funderat över vad jag ska göra åt det. Jag gillar att blogga och lägger ogärna ner bloggen så istället kom jag fram till att jag skulle ändra blogginläggens karaktär något.

Jag har tidigare kanske haft alltför höga krav på hur genomtänkta och nyskapande inläggen var tvungna att vara för att få publiceras, alternativt har jag slängt ihop snabba personliga inlägg för att det inte skulle vara helt ouppdaterat.

Tanken är nu att jag skriver lite oftare och kanske lite mer personligt (det blir dock ingen personlig blogg där jag berättar vad jag gör på min fritid) och tyvärr inte alls lika nyskapande eller orginellt. Men det blir i varje fall något!

Jag blev för ett tag sedan utsedd till Miljöpartiets representant i den studiesociala utredningen. Mitt första möte var igår. Det första beslut vi tog var i princip att godkänna ordförandens interimsbeslut att vi heter “Studiesociala kommittén”.

Annars gick vi igenom vad vi fått för direktiv och presenterade oss för varandra. Det ska bli roligt och det känns som en bra grupp! Vi pratade också lite vad för grejer vi behöver hålla “hemliga” och vad vi ska kommunicera utåt. Inriktningen uppfattar jag som att vi ska vara så genomskinliga som möjligt utan att äventyra möjligheten att komma fram till bra beslut och kanske även kompromisser.

(Jag kommer alltså inte att skriva så mycket superintressant på bloggen kring detta utgår jag ifrån, men väl halvintressanta saker! )

Idag var jag med om någonting speciellt. Vid den vanliga onsdags-voteringen i riksdagen (vi röstar om förslag i riksdagen vid bestämda tider, de flesta onsdagar röstar vi kl 16.00) så hände det att vid en punkt så blev ställningen 137 till majoriteten och 138 till oss i oppositionen!!

Vi vann alltså en omröstning och nu kommer förhoppningsvis mediekoncentrationen i Sverige att utredas i enlighet med röstningsresultatet, trots att borgarna alltså var emot! Ibland är det kul att vara opposition!