Personligt &Riksdagen lage | 20 Dec 2008
En röst på Miljöpartiet är en röst på…?
Ja, vad är en röst på Miljöpartiet egentligen?
Enligt vad som skrivs av Rick Falkvinge (pp) och Christian Engström (pp), ordförande respektive vice ordförande i Piratpartiet och två mycket trevliga herrar är en röst på Miljöpartiet “en röst på mer, starkare och bredare repression”. Visserligen beskrivs mycket riktigt att vi är emot alla idiot-lagar och lagförslag från regeringen gällande FRA, IPRED1, datalagring osv men ändå sägs att i och med att vi har bestämt oss att tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet se till att borgarna förlorar nästa val så är ändå en röst på Miljöpartiet “en röst på mer, starkare och bredare repression”.
Detta resonemang är tragiskt och ett sätt att slå split i oppositionen mot polisstatslagarna, kanske för att Piratpartiet ska kunna vinna egna poänger.
Det är ju uppenbart för alla att vi i Miljöpartiet är emot de avskyvärda lagarna och lagförslagen. Hur kan man då argumentera för att en röst på oss innebär repression? Jo, eftersom sossarna till stora delar är för idiot-förslagen och vi tänker samarbeta med dem efter valet och eftersom de är större så… Låt mig påpeka att det inte alls är klart vad för politik i alla detaljer en rödgrön regering kommer föra!
Detta är dock inte det värsta med argumentationen. Det sägs att även om vi i Miljöpartiet kan rösta på rätt linje så är en röst på oss en röst på… jaja, ni kommer ihåg. Varför sägs det så? Jo, för att resultatet om s och borgarna är överens ändå blir fel.
Jag håller med om att resultatet riskerar att bli fel om en överväldigande majoritet av folket röstar på partier som har urusla linjer i frågorna, men att det skulle vara ett skäl till att de partier som har bra linjer skulle vara dåliga att rösta på är ju idiotiskt.
Med resultat-logiken blev ju en röst på Piratpartiet i valet 2006 i betydligt högre grad än en röst på Miljöpartiet en röst för repression eftersom dessa röster inte gav något resultat över huvud taget. Faktiskt.
Men om nu Piratpartiet kommer in efter nästa val och ställer ultimatum för att få vara med att alla polisstatslagar ska rivas upp och sedan går med på vad som helst annars, då blir väl resultatet bra? För det första är det viktigt att komma ihåg att vi faktiskt har fått sossarna att göra en överenskommelse med oss om att vi river upp FRA-lagen efter valet. Men när det gäller själva sakfrågan så glömmer Piratpartiet att sannolikheten att de kommer in (tyvärr) är väldigt liten samt att sannolikheten att ett antal partier skulle gå med på deras krav kanske är ännu mindre.
Jag tror att många partier som varit med ett tag resonerar som följer: Att bygga hela regeringsmakten på ett parti man inte har någon koll på är extremt oansvarigt och farligt. Man har ingen aning om de man förhandlar med har mandat från övriga, om diciplinen från ledamöterna är tillräckligt stor så att uppgörelser som görs faktiskt går igenom, om inte ledamöterna börjar hoppa av hit och dit, om det inte blir inre stridigheter osv osv. Erfarenheterna av borgarnas beroende av Ny Demokrati är inte direkt lysande…
Jag är inte säker på att detta resonemang är korrekt, men jag tror att många resonerar så. Med resultat-logiken blir alltså en röst på Piratpartiet en röst på mer, starkare och bredare repression.
Till sist vill jag påminna om att Miljöpartiet till skillnad från Piratpartiet kommer rösta emot IPRED. En röst på Miljöpartiet är trots allt en röst på Miljöpartiet och inget annat.
Kommunfullmäktige &Obegriplighet &Politik &Vetenskap lage | 17 Dec 2008
Om att hata sanningen
Helene Odenjung skriver i princip att Miljöpartiet Göteborg hatar bilar. (Fast hon är förstås för rutinerad för att skriva det rent ut.)
Detta är inte något nytt argument. Det är egentligen varken nytt eller ett argument. Borgare har sagt detta om Miljöpartiet länge och att påstå att någon hyser en känsla är knappast ett argument, i varje fall inte i särskilt många diskussioner. Särskilt inte om denna “någon” är en organisation som rimligtvis inte kan hysa några känslor alls. Människorna som är medlemmar i Miljöpartiet (denna underbara skara till vilken jag stolt kan räkna mig) hatar sällan bilar. Själv älskar jag att köra bil (vilket säkert till dels beror på att jag gör det så sällan).
Det som brukar föregå påståendet att någon “hatar bilar” är ofta är påpekandet att utsläpp från bilar har en negativ påverkan på den planet vi lever på. Detta är faktiskt någonting som inte bara kan ignoreras och viftas bort med att någon “hatar bilar”. Oavsett vad människor känner så har bilarna en miljöpåverkan.
Det finns inget övernaturligt väsen som ser till att bilarna genererar utsläpp bara för att någon människa (eller organisation för den delen) känner hat gentemot någonting.
Det är inte heller så att påståendet att förbränningsmotorer bygger på att omvandla kolväten och syre till koldioxid och energi blir mindre sant om det sägs av en människa som påståtts hata bilar. Det skulle inte ens bli mindre sant om det sades av någon som hatade SAAB eller hade som fritidsintresse att måla akvarell. Det är nämligen sant.
Någonstans måste väl ändå den borgerliga sanningsfientligheten ta slut? Det är som att när någon påpekar att det behövs sjukvård svara med “Men du hatar ju apelsiner!” och tro att diskussionen är avgjord till sin fördel.
PS: Ett argument skulle kunna vara: Jag skiter i miljön, kommande generationer och människorna i Bangladesh, det viktigaste är att jag får bränna hur mycket bensin som helst till hur lite pengar som helst hur ofta som helst. DS
Obegriplighet &Politik &Riksdagen lage | 04 Dec 2008
IPRED1 fast ändå inte
Regeringen har nu i ett pressmeddelande meddelat att de tagit beslut om propositionen och skriver lite vad den innehåller. Tyvärr har de inte släppt propositionen ännu så vi kan ju faktiskt inte läsa vad de verkligen vill att riksdagen ska fatta beslut om.
Tyvärr kvarstår själva huvudproblemet, nämligen att skiv- och filmbolag ska kunna gå till domstol och få ut människors personuppgifter efter misstanke om fildelning. Fast det gäller ju förstås inte att man får ut personuppgifter på den man misstänker fildelat utan personuppgifter på den som har ett abonnemang man misstänker att någon använt för att eventuellt fildela.
Det står lite skrivningar där det framgår att regeringen förstår att det är skillnad mellan abonnenten och fildelaren men i själva förslaget verkar det inte innehålla någon egentlig skillnad som återspeglar detta. Tveksamt är också om regeringen verkligen förstår hur fildelningsnätverk fungerar när de pratar om uppladdning och nerladdning. Alla som deltar i ett fildelningsnätverk laddar normalt både upp och ner. Att då tala om att de som bara laddar ner enstaka verk ska vara undantagna blir konstigt
Istället borde regeringen ta och sansa sig lite och faktiskt inse att internet och ny teknik är här för att stanna och att låta de multinationella bolagen trakassera tonåringar kommer inte att ändra på det faktumet.

