Posts or Comments 26 September 2023

Personligt &Vetenskap lage | 14 maj 2007 04:46 e m

Vetenskaplig metod eller inte?

Tog en promenad med min iPod och lyssnade på Richard Dawkins ”The God Delusion”. Uppenbart är att bilarna är ett gigantiskt problem även på den inte så hårt trafikerade Linnégatan. Det gick i princip inte att lyssna på en talbok eftersom bilarnas ljud helt tog över. Det är fascinerande hur väl örat och hjärnan lyckas fjärma av detta ljud när man inte behöver lyssna på någonting annat.

En anna sak som jag tänkte på är givetvis med vilken metod man ska angripa ett problem. Det finns säkert mängder av metoder men den jag föredrar är med logik, empiriska undersökningar och rationella argument. En annan metod kan vara att vända sig till Gud för att höra vad som är lösningen. (Detta kan man då göra genom att antingen känna efter vad gud säger till en eller vända sig till någon form av auktoritet såsom en präst eller en helig bok.)

Det går naturligtvis även att blanda metoder eller använda olika metoder vid olika tillfällen. Jag inser att den vetenskapliga metoden inte fungerar utan någon form av värdegrund när det kommer till moraliska frågor. Det är dessutom rimligt eftersom moraliska frågor inte har något definitivt svar.

Logik, empiriska undersökningar och rationella argument gör sig bäst när det handlar om att ta reda på någon form av objektiv sanning. Den objektiva sanningen kan givetvis vara om det finns hundar men lika gärna hur en viss person känner. Den kan dock inte handla om hur man bör känna.

Jag vill dock starkt ifrågasätta att man använder olika metoder för att undersöka det om vilket det kan finnas en objektiv sanning.* Varför tror människor att det finns övernaturligheter såsom gudar eller spöken men tror samtidigt att det finns DNA? Varför vänder sig människor till bibeln för att få reda på hur världen skapades men till vetenskapen när de vill konstruera en bil? Varför tror religiösa extremister att vetenskapen har fel men använder sig av mediciner baserad på samma vetenskap?

Vad är det som avgör vad som ska förbehållas religion och vidskepelse och vad för någonting man kan undersöka med vetenskap?

* Det kan inte finnas och samtidigt inte finnas vare sig någon form av gud, hästar, ett botemedel mot cancer eller spöken.

3 Responses to “Vetenskaplig metod eller inte?”

  1. on 15 maj 2007 at 09:37 1.Cyberhippie-Emma said …

    Jag har sett några dokumentärer med Dawkins på religionen. Jag tycker det är intressant att den där snubben till och med lyckas få en amerikansk frikyrkopastor att framstå som nyanserad och ickeauktoritär.
    Dawkins är min hatgubbe! Han använder totala struntargument mot en eventuell Gud och är så arrogant så jag kan spy.

    Det här kan bli en intressant tåg-diskussion på torsdag 🙂

  2. on 15 maj 2007 at 10:33 2.lage said …

    🙂

    Nu har ju inte jag sett nämnda dokumentär så jag kan ju inte uttala mig om hur Dawkins är där. Jag har mest sett honom argumentera mot den kristna högern i USA…

    I perspektivet att han står på sig och inte backar för att argumentera för att det med största sannolikhet inte finns någon gud kan han uppfattas som arrogant. En situation där jag själv oftast är mer intresserad av att veta hur människor tänker.

    Däremot är jag fast övertygad om att världen skulle vara en mycket bättre plats om inte religionen tog så stor del av den, att människor skulle må mycket bättre om de befriades från de begränsande normer religioner sätter upp och att mänsklig utveckling (både mental och i den fysiska världen) skulle gå snabbare och bättre om vi baserade den på sådant vi vet är sant istället för sådant vi med största sannolikhet vet inte är sant.

    Jag tycker man ska vara tolerant mot människors personliga tro men jag blir riktigt förbannad när människor kräver att bli särbehandlade pga sin tro eller när de vill att deras tro ska styra över andra människor utan några sakliga skäl.

    Men vi får säkert tillfälle att diskutera detta, kanske på tågfärden på torsdag annars vid ett annat tillfälle!

  3. on 21 maj 2007 at 15:58 3.isabelle said …

    ”Varför tror människor att det finns övernaturligheter såsom gudar eller spöken men tror samtidigt att det finns DNA? ” – Intressant. Den primära orsaken till gudstro och annan förlitelse på abstrakta, transcendenta makter måste vara någon sorts längtan efter trygghet i det nuvarande & postexistens. i en värld där logiken räknar ut allt i minsta nanomillimeter börjar man längta efter något övermänskligt, bortomvärdsligt, något som inte är så förutsägbart…jag har blivit allt mer reduktionistisk, allt är egentligen bara kemi och fysik, även känsloreaktioner, och vi kan i princip räkna ut den dag då vi ska dö. orsaken till att människor ändå tror på Gud måste vara att de blir rädda för att livet inte är mer än det fysiska, att det måste finnas något högre. och naturligtvis, ärvda och auktoritärt tilldelade normer, tyvärr.
    religionen missbrukas fortfarande så enormt mycket att jag också ofta tänker att den gör mer skada än nytta. i USA kan ett apotek neka en kvinna abortpiller om de anger sin religiösa övertygelse som orsak. sjukt!