Lagen säger

Många religiösa har börjat beskriva ateister som ”vetenskapstroende” i någon sorts försök att misstänkliggöra dem. Poängen torde vara att visa att ateister visst är troende, bara att de tror på vetenskap istället för religion. Detta är så bissart att det faktiskt är riktigt skrattretande men då det är så vanligt förtjänar det ändå att bemötas.

För det första kan man undra om det verkligen borde användas av religiösa som ett skällsord? Borde inte religiösa människor tycka det vara positivt att tro? Om det inte uppfattas som det så är det ju en något självdestruktiv (om än någorlunda klarsynt) inställning till sitt eget liv.

För det andra kan man ju undra om de då menar att de själva inte tror på vetenskap? Det gör säkert vissa av dem inte men de flesta torde nog ändå inte göra det. Det för mig över till det tredje och viktiaste resonemanget:

Ordkonstruktionen är tänkt att signalera någon sorts ”övertro” på vetenskap, att vetenskapen skulle ha blivit närmast religiöst dyrkat. Jag tror detta delvis kan bero på många religiösa människors svårighet att förstå att frånvaro av religiös tro oftast bara är just frånvaro av den. Det finns oftast ingen saknad eller tanke att någonting annat skulle sättas ”i dess ställe” eftersom det inte borde finnas något ”ställe” att sätta in en sådan konstig konstruktion som religion hos många ateister.

Ordkonstruktionen ”vetenskapstroende” är dessutom väldigt problematisk. Det handlar alltså att tro på vetenskap. Men vad är då denna vetenskap man ska tro på? Ska man tro på sådant man vet? Och vem gör i sådana fall inte det?

”Vetenskap” är ett abstrakt begrepp som inte ska sammanblandas med kunskap eller vetenskapliga resultat. Det är mer en idé eller en metod än de faktiska resultat enskilda människor kommer fram till vid olika tidpunkter med hjälp av denna vetenskap. Att vara vetenskapstroende i den kontexten torde då betyda att man anser tanken att med olika kvalitetssäkrade metoder undersöka hur saker verkligen ligger till vara en bra idé. Alternativt att man tror att det finns en metod eller idé som kan beskrivas som vetenskap.

Det många religiösa kanske menar är nog ingen av de två ovanstående alternativen utan kanske är det en begreppsförvirring och man menar att ”vetenskapstroende” automatiskt tror på alla resultat alla enskilda forskare kommer fram till vid varje enskild tidpunkt. (Vilket givetvis då kommer handla om saker som inte är förenliga.) Förutom det som sagts att detta skulle vara en begreppsförvirring så bör det nämnas att knappast någon omfattar denna bisarra ”tro”.

Om någon mot förmodan ändå skulle tänka på detta sätt kring vetenskap så handlar det fortfarande inte om en tro i samma bemärkelse som en tro på en religion. Anledningen till att någon skulle tro på det är ju att de sympatiserar med idén om att ta reda på fakta på ett kvalitetssäkert vis och därmed anser det vara fakta och därmed tror på det. Inte att de läst det i någon gammal skrift som ingen kan verifiera men som däremot falsifierats på en mängd olika ställen.

Ordet ”vetenskapstroende” borde lika lite användas som ”ödletroende” (tro på att det finns ödlor?), ”demokratitroende” (tro på idén om demokrati?) eller ”faktatroende” (tro på sådant som bevisligen är fakta?).

Människor får självklart tro på religiösa föreställningar men gärna låta bli att låta sina egna idéer om troende beskriva alla andra människor och deras tankar.