Posts or Comments 25 April 2017

Obegriplighet &Politik lage | 09 Mar 2014 11:09 f m

Fortsättning – vad jag inte kan förstå?

Som en liten fortsättning på tidigare inlägg (läs gärna det först) tänkte jag att jag kunde beröra frågan huruvida man som vit och/eller man kan förstå hur det är att vara ”rasifierad” eller kvinna. Eller om en person utan funktionshinder kan förstå hur det är att leva med ett osv.

Låt oss försöka förstå vad följande betyder: ”En person som inte är x kan aldrig förstå hur det är att vara x.”

Om vi bortser från det kategoriska ”aldrig” som ju gör satsen befängd (i princip kräver att människor aldrig kan förstå varandra för att den ska vara sann) så kan vi ändå se följande: Kan man som man förstå hur det är att vara kvinna? Det är väldigt svårt att svara på frågan. Vad är det egentligen att vara kvinna? Uppenbarligen är det olika från person till person, icke desto mindre delar många som är kvinnor någon form av gemensam erfarenhet som många som är män inte delar.

Är detta en erfarenhet man måste ha upplevt för att kunna förstå eller kan man få det förklarat för sig? Givetvis kan en förklara precis vad som händer i olika situationer och hur en tänker då osv. Men räcker detta för förståelse? Låt oss anta att det inte gör det, vad blir konsekvensen?

Om bara en person som personligen har upplevt någonting kan förstå denna upplevelse betyder det egentligen att vår förmåga att förstå varandra som människor är oerhört oerhört begränsad eftersom all förståelse av erfarenheter är omöjlig och alla erfarenheter måste upplevas av personen själv för att få en förståelse. Helt enkelt att det inte går att förstå någon annan människa än sig själv, åtminstone när det gäller erfarenhetsuttalande.

Jag har ingen empiri (skulle det kunna gå att få fram detta?) men konsekvensen av ovanstående är djupt otillfredsställande och i mitt tycke en fruktansvärt bra grogrund för egoism. Om en nu inte kan förstå någon annan, varför ens försöka? Varför ska en tro att andra vill ha det på ena eller andra sättet? Är det inte bäst att bara tänka på sig själv som ju faktiskt är den enda en förstår?

Jag vill tro att människor kan förstå varandra om de försöker och att det visst går att få inblick i andras erfarenheter genom att de delar med sig av dessa (t.ex. genom litteratur). Jag tror vi får ett bättre samhälle om vi tror på förståelse.

Trackback This Post | Subscribe to the comments through RSS Feed

Leave a Reply